Koltrasten sjunger högt när jag passerar under trädet. Det är bra, vi behöver påminnas om att våren är här (åtminstone i Linköping) trots snöfall och minusgrader om natten.
Jag plöjer vidare i redigeringen av manuset sagan om älvklockan. Det är en utmaning att få fram en huvudkaraktär som tänker mycket utan att hennes tankeverksamhet dominerar ut berättelsen. Men steg för steg ska jag få ordning på det också.
Ha en fin helg!🤗
Det här är Viktor. Han har varit hos morfar och lämnat örter. Han skulle precis gå hem igen då han hör en bil komma. Det betyder bara en sak. Människorna är åter, de som bor i stugorna om somrarna. Men den här sommaren blir annorlunda.
Vad som blir annorlunda får du läsa om i Simons äventyr när den släpps den 25 juni.
Fyllde på inspirationsbrunnen genom att lyssna på ett författarsamtal (med musik) mellan Lena nordenjack och Amie Fahlander på Linköpings bokhandel.
Mot slutet av samtalet spelade de rollspel där deras huvudkaraktärer fick mötas. Fyndigt och underhållande skådespel som jag försökte fånga i bilden. Vad det handlade om? Det får du veta genom att gå på deras författarsamtal. 😀
Det här är Simon. Han är inne hos människorna, fast han inte får för mamma och pappa. När som helst kan taxen eller katten få syn på honom och då gäller det att snabbt gömma sig.
Just den här dagen är människorna ovanligt aktiva, så Simon kan stilla sin nyfikenhet utan att någon märker honom.
Han får syn på en stövel som ligger på golvet, den måste han undersöka. Precis när Simon undersöker den kommer en människa och Simon kryper snabbt in i stöveln för att gömma sig. Det skulle han inte gjort!
Vad händer sen?
Det får du läsa när boken släpps den 25 juni!
Igår var jag till Linköpings domkyrka och lyssnade på barnboksförfattaren Lisen Adbåge om hennes skapande. Mycket intressant och inspirerande. Lisen berättade att hennes främsta språk är bilderna, sen kommer orden. Det är ofta så för mig också, många bokidéer kommer som bilder som jag sen får sätta ord på och vidareutveckla till en berättelse.
I slutet av föredraget kunde man ställa frågor, och jag räckte darrande upp min hand. Läskigt att prata i mikrofon inför cirka 50 personer i domkyrkan. Men jag gjorde det! Finaste Susanne , som var invigd i min plan, satt vid min sida och peppade mig. Jag klev utanför min comfort zone, ställde frågan, och upptäckte - när jag hade lugnat ner mig😅 - att det var riktigt kul att bidra till sfären vi hade.
Vilken fråga jag ställde?
Om Lisen hade några marknadsföringstips att dela, eftersom min barnbok Simons äventyr släpps i juni.
Svaret blev: Gå ut och möt dina läsare, med berättelsen. 🌸🌟
Tusen tack Lisen för svaret och en inspirerande kväll!
Min hjärna svämmar över av idéer idag😅❤️ Och tusen tack till Susanne, som peppade mig. Efteråt spånade vi uppslag om framtida event, så roligt att bolla! 🤩💞
🐭Nyfiken på Simons äventyr?
Allt börjar med att muspojken Simon råkar hamna i Norge. Där lär han känna Viktor och de blir genast bästa vänner. Tillsammans upplever de fantastiska äventyr. Allt från att rädda måsfru Jönssons ägg från två listiga illrar, till att åka i en bäck så det kittlar i magen.
En dag blir stackars Simon sängliggande i en kraftig förkylning. Hur ska det nu gå? Han som sett fram emot årets stora fest, rödingracet! Och hur ska han komma tillbaka till Sverige?
Susanne taggade mig i #firarlitetochstortiskrivandet Väldigt roligt initiativ, tack Susanne! 🥰
📸 Idag har jag haft fotostudio till Simons äventyr med morfar, Viktor och Simon. Så jag firar att jag gjorde verklighet av mina idéer och fotade en massa till framtida inlägg. Resultaten kommer du se närmaste veckorna.
❄️ Planen var att fota på en gräsmatta, men snöovädret och därmed snötäckta gräsmattor fick mig att tänka om. Tur att man kan åstadkomma mycket med appar. 😅
Vad firar du idag? Litet som stort, du bestämmer själv. Den som vill haka på är välkommen. 🤗
Jag fick frågan av Anna, Sabine och Elin om jag har några husdjur i mina manus. Tack för taggen och en rolig utmaning!
🐈⬛ Min spontana tanke var att begreppet husdjur behöver definieras. Om vi pratar husdjur som i att de är beroende av husse och/eller matte, då förekommer det främst katter i mina manus. Förutom i min spänningsfeelgood, där finns inget husdjur. Men jag kanske ändrar mig. 😉
🐭 I Simons äventyr (boksläpp 25 juni 🥳) finns både en katt (illustrerad av Estelle Sjödal ) och en tax. Illustrationen föreställer katten som försöker lista ut vad som pågår, eftersom Simon och hans vänner tisslar i snåren i förberedelserna inför det stora sommarkalaset.
🧚 I Sagan om älvklockan längtar Rosa hem till katten Missan. Hon bjuder på en överraskning i slutet, en överraskning som kom när jag flödesskrev. Roligt när sådant händer 😅🙌
🐉 I Draksagan är det stackars katten Gusten som blir överrumplad av den förskräckliga (tycker Gusten) draken Fabian som gör entré på ett dramatiskt vis. Gusten ligger sen och darrar av fasa bra länge under mattes säng innan han vågar sig tillbaka till lillmattes rum.
Nu är jag nyfiken, har du några husdjur i dina manus? Den som vill haka på är välkommen 🤩🐈
Har du haft en fin påskhelg? Min har varvats med promenader, umgänge och redigering av fantasyberättelsen Sagan om älvklockan.
För att göra framstegen tydliga ritade jag upp kapitlen enligt bilden, i en sorts slalombana. Så grymt härlig känsla att kryssa för kapitlen allt eftersom jag betar av dem. Rosa är en person med mycket inre tankeverksamhet, vilket jag låtit framträda lite väl mycket emellanåt. Det blir lätt så i flödesskrivandet. Men jag kommer få ordning på det så småningom. Ett steg i taget.
FYI: Sagan om älvklockan är en kapitelbok för 9-12 år, berättelsen om Rosa som måste hämta en sten för att rädda den magiska skogen från stendöden. Tillsammans med geten och älvklockan ger hon sig högst motvilligt ut i skogen för att leta efter den magiska stenen.
Hakar på Elina Kangas #firarfredag:
🐭 Designade egna bokmärken (se bilden, framsidan håller jag i, baksidan… 🤗) till Simons äventyr och lyckan att hålla i dem efter smidig leverans av Elina. 🤩🙏🏻
📕 Supernöjd med bokmärkena, det här måste jag göra om med kommande böcker.
🎯 Kom på att bokmärket kan användas som målbild för kommande böcker. Tankar som vad jag vill med boken, vilka bilder ska med. Det gav mig ett samlat fokus.
🧚 Har kommit igång ordentligt med redigeringen av Sagan om älvklockan.
🐳 Suger i mig berömmet i utlåtandet, att dramaturgin fungerar fint i manuset.
Vad firar du idag? 🐣🌷
🇸🇪🐭🇳🇴Mycket roligt som är på gång med Simons äventyr, mer om det berättar jag i senare inlägg.
🧚 Nu försvinner jag in i Sagan om älvklockans land några dagar. Redigeringen har kommit igång ordentligt, och jag tillhör den författarskara som tycker det är roligt med redigering.
Ha en fin påskhelg!
Simons äventyr släpps 25 juni, tisdagen efter midsommar.
🐭Save the date!🐭
25 juni kanske verkar avlägset just nu, men det ligger endast tre månader bort. 😅 Jag fortsätter förbereda med bokmärken, visitkort, bokmöss mm. Berättar mer framöver.
Nyfiken på Simons äventyr?
Det är berättelsen om Simon som råkar komma till Norge, där han upplever många äventyr tillsammans med den norska muspojken Viktor. En dag blir stackars Simon liggande i en kraftig förkylning. Hur ska det nu gå? Han som sett fram emot årets stora fest, rödingracet! Och hur ska han komma tillbaka hem till Sverige?
För några veckor sedan deltog jag i en utlottning hos Lange Publisher. Jag vann en valfri bok från deras webshop och igår kom boken, nämligen Nästan friends av Daniel Sjöberg
På baksidan står det att Nästan friends påminner om Fredrik Backmans sätt att skriva, det låter lovande. Tusen tack Lange Publisher för bokposten!
Har du läst Nästan friends?
Jag går promenaden och söker i åkanten efter de gula blommorna. De efterlängtade som förkunnar vårens ankomst, om än trevande så här i mars, då vintern kommer och går med snöflingor eftersom temperaturen ligger runt nollan, och påminner oss om att det trots allt bara är mars än så länge. Men ändå. Vårtecknen finns där.
I år har tussilagon fått kämpa lite extra då vattennivån i Stångån varit extrem, men igår såg jag tre gula blommor precis i kanten, som trotsar väder och vind och detta år framförallt vattnet.
Förutom mina fynd av tussilagon så sjöng bofinken i parken, och krokusen blommar om än försiktigt. Krokusen var den enda blomma jag kunde fota utan att blöta ner mig. 😀💞🐦⬛
Vilka vårtecken finns hos dig?
Jag får mycket inspiration genom att lyssna på författarsamtal. Dels hur författaren berättar om sitt skrivande, men också vad de berättar. I måndags gästade Ruth Kvarnström Jones stadsbiblioteket och berättade om sitt skrivande. Hon har skrivit ”De fenomenala fruntimren på Grand Hotell”, en bok jag har på min TBR lista.
Har du läst boken?
Njuter av solen och fågelkvittret efter en längre skrivträff med skrivkompisarna online, det ger så mycket att bolla skrivandet med vänner som kan en del om ens skrivprojekt. Jag varvade testläsning på ett manus av en instagramkompis med att maila till en viss Kinga som håller i Bok- och skaparmässan i Mölndal 1 juni. Mer info om det kommer framöver, håll utkik.
Ha en fortsatt skön söndag. 🤗
Dagens ❤️ hittades längs promenaden. Det är så pass kallt att snön blivit kvar under helgen. Jag går rundan och myser över allt roligt som är på gång med Simons äventyr som släpps 25 juni. Plötsligt känns juni inte alls lika avlägset. Jag kollar upp olika alternativ för bokmärken, anteckningsböcker och visitkort. Längtar tills jag kan visa mera. 🐭🥰 Mer info om Simons äventyr längre ner ⬇️
Ha en fin söndagkväll! 🤗
Nyfiken på Simons äventyr? 🐭🌸
Det är berättelsen om Simon som råkar komma till Norge, där han upplever många äventyr tillsammans med den norska muspojken Viktor. En dag blir stackars Simon sängliggande i en kraftig förkylning. Hur ska det nu gå? Han som sett fram emot årets stora fest, rödingracet! Och hur ska han komma tillbaka hem till Sverige?
Solsken igår, snö idag. Mars månad är sig lik. Jag hann ut i solen igår och lapade sol, det var efterlängtat. Något annat efterlängtat är att organisera mina papper och böcker om skrivandets hantverk medan jag klurar på om jag ska börja titta på redigeringen av Sagan om älvklockan igen. Den har legat på is ett bra tag, men nu börjar det klia i fingrarna att ta fram det manuset. Sedan jag fick lektörsutlåtandet från Helena har inte riktigt orken funnits. Därför skrev jag råmanuset till Kajan Pax.
Jag har skapat en mall med viktiga ingredienser i den dramaturgiska bågen, så det kittlar att tillämpa den på älvklockan. Visserligen har jag redan fångat de viktiga punkterna i manuset, åtminstone om jag ska tro Helena - men ändå. Somliga ställen behöver skruvas åt och förstärkas. Andra tonas ner och kortas ner. Frågan är, var behöver jag skruva åt spänningen mera? Vad kan jag stryka? Hehe, ni hör ju mellan raderna att det är dags, jag ska börja fila på manuset så det glänser.
FYI: Sagan om älvklockan är en kapitelbok för 9-12 år, en fantasyberättelse om Rosa som måste hämta en sten för att rädda den magiska skogen från stendöden. Tillsammans med geten och älvklockan ger hon sig ut i skogen för att leta efter den magiska stenen.
Ha en fortsatt fin helg!
Detalj från promenaden. Våren är, som synes, på väg. Stångån svämmar just nu över, har inte upplevt så mycket vatten sen jag blev Linköpingsbo.
Manuset Kajan Pax vilar och jag fyller på genom att testläsa andras manus. Bland annat har jag givit feedback på Molnhåret del 2 av Sabina Hassan. Utmanande att få rum med en berättelse på några få sidor, men det är så om man skriver för 3-6 år. Jag har hittills inte testat att skriva för den målgruppen, men kanske blir det aktuellt i framtiden.
Just nu testläser jag del 2 i trilogin av Ann Gewecke. Första boken heter Pennskaft och pessar, en historisk roman om starka kvinnor. Har du inte läst den så gör det! Del 2 hugger verkligen tag i mig, får mig att bli alldeles uppslukad. En skrivkompis föreslog att jag skulle notera vilka ställen i manuset som får mig att plöja vidare, som får mig att släppa taget om författarglasögonen och sugas in i berättelsen. Tror jag ska göra det, för att skapa en kunskapsbank. När sugs jag in och varför?
Elin (på Instagram) taggade mig i en fredagsmening och frågade om jag hade något otäckt att dela. Mestadels skriver jag feelgood. Det blir lätt så som barnboksförfattare, men i prologen till min spänningsfeelgood (råmanus) finns följande stycke:
”Ändå fanns tanken där, malde och viskade lockande på henne. När lillan skrek och det inte tycktes någon ände på skrikandet, då kom tankarna.
De förbjudna som vandrade till köttkniven i knivstället.
Den riktigt vassa.
Den var så vass att den kunnat skära den skiraste sjal.”
Tack för taggen Elin, det var uppfriskande att dela! Jag taggar några, men den som vill haka på utmaningen är välkommen.
Ha en skön helg!
Full av inspiration efter att ha lyssnat på författaren Åsa Liabäck i Linköpings domkyrka, sprudlar min hjärna av tankar kring marknadsföring inför boksläppet av Simons äventyr i juni. Bland annat tittar jag på alternativ för anteckningsböcker och fann den som syns i bilden ovan. Vad gillar du anteckningsboken? Hiss eller diss?
I Simons äventyr förekommer klokboken (bilden ovan), en särskild anteckningsbok som varje mus äger. I den antecknar de sådant som känns viktigt för dem. Simon får en alldeles egen i avskedspresent av morfar, innan han återvänder till Sverige.
Nyfiken på Simons äventyr?
Det är berättelsen om muspojken Simon som råkar komma till Norge, där han upplever många äventyr tillsammans med den norska muspojken Viktor. En dag blir stackars Simon sängliggande i en kraftig förkylning. Hur ska det nu gå? Han som sett fram emot årets stora fest, rödingracet! Och hur ska han komma tillbaka hem till Sverige?
Så kom jag till sista meningen, det är dags att sätta punkt på berättelsen om kajan Pax. 🥳🌟🤸♂️Det är med blandade känslor jag sätter punkt. Va, är det redan slut? Vad hände? Jag som fram till i torsdags tyckte det kändes oändligt till sista meningen. Men när jag skrev de sista meningarna… oj vad jag grät. För Pax och hans mamma har så fin relation. Och det kändes så konstigt att lämna dem mitt i allt det fina.
Nu ska jag samla ihop manuset, göra anteckningar om hur jag tänkte, för jag vet att om en vecka är det mesta glömt. Det blir en lång startsträcka att sätta sig in i berättelsen då. Frågor såsom ”hur tänkte jag här? Och vad menade jag?” vill jag helst undvika. Jag har läst någonstans att manuset bör vila minst en vecka, helst fyra innan redigeringen drar igång. Jag vet inte om jag vill vänta mer än en vecka, men kanske tittar jag på väntande manusprojekt, och då går tiden fort. En del hatar redigeringen, jag hör till dem som älskar den. Har fått se upp med det hela tiden med råmanuset, att inte peta för mycket i texten. Låta degen komma. Sedan, i redigeringen, ska den formas.
FYI: 🐦⬛Kajan Pax är kapitelboken (6-9 år) om Pax som inte är som andra kajor. Det visar sig redan från start när han pickar sig ut ur ägget, till hans pappas stora bekymmer. Pax vill göra världen lite mjukare, lite snällare vilket inte är en självklarhet för en kaja.
💻 Hos Jenny Wallin pågår den här veckan skrivpepp. Som jag behövde det, för jag tycks ha fastnat. Jag kommer liksom inte till slutet med berättelsen om kajan Pax. Kommer hela tiden på nya aspekter som jag petar in. Kanske är det ett fall av blockering när endast 25% återstår av manuset? Jag vet inte. Det jag däremot vet är att Jennys peppande kommentarer har lyft mig ur träsket av den där känslan att det här tar aaaaldrig slut.
🍟 Nu har jag trots träskkänslan fulskrivit mig förbi vistelsen hos Tindra som tar sig an Pax, så det är bara liiiite kvar att fulskriva. Typ 10%? Hur som helst, Pax gör sig illa i klon när han frossar i pommes. Det är alldeles färska pommes som någon har slängt på marken, väldigt svårt att motstå. Att hans mamma och pappa sagt till honom minst tusen gånger att akta sig för glas, det glömmer han i samma ögonblick som han äter upp den första pommesen. Och sen händer det. Hur ska det nu gå, han som vill göra stjärnor i snön?
Går igenom anteckningar från en workshop med Anna-Carin Svanå om skrivkramp och att ta sig förbi hinder. Anna-Carin sa många kloka saker, där denna mening stod ut lite extra.
“Våga blomma ut på ditt sätt” är en uppmuntran och uppmaning att skriva tills jag hittar mitt sätt. Jag är på god väg, men det är en process jag nog aldrig blir fullärd i. Och tur är väl det 😉
Hoppas du har en fin söndag 🥰
Glad alla ❤️ dag till dig! Jag kan ju inte låta bli att dela en bild på ett hjärta på alla hjärtans dag, eftersom jag samlar på hjärtan. Valet föll på just detta som jag hittade i ett parkeringshus. För kärlek finns lite varstans, till och med i tråkiga parkeringshus. 😉❤️
Hoppas du har en fin dag, hur du än väljer att tillbringa den. ❤️
Jag blev taggad av fina Elin (Instagram) om en favoritmening i mina manus. Valet föll på denna mening, som är ur en scen i Simons äventyr:
”Men för i jossenamn Agda, ge di harringa mössen en beloning sau har vi problemet ur världen!”
🐦Bakgrunden är denna:
Måsfru Agda har precis fått äggen räddade från listiga illrar genom hjältemodiga insatser av Simon och Viktor. Muspojkarna hör på när Agda och hennes make käbblar om hur de ska belönas, för något ska de ha för sina insatser. Tärnan som har sett Simons och Viktors modiga ageranden, påpekar att det är lättare att belöna muspojkarna än att bli skyldiga Viktors morfar en tjänst. Morfar är nämligen doktor och hjälper alla djuren i dalen med deras krämpor.
🪶Valet föll på den meningen eftersom måsarna har en särskild dialekt, och det ska bli spännande att höra inläsarens tolkning i ljudboken. Jag hade roligt när jag skrev den episoden, måsar har alltid haft en särskild plats i mitt hjärta.
📕Boken släpps i alla format i juni; pappersbok, ljudbok och e-bok. Hoppas du ska tycka om Simons äventyr.
🐭Nyfiken på Simons äventyr?
Det är berättelsen om Simon som råkar komma till Norge, där han upplever många äventyr tillsammans med den norska muspojken Viktor. En dag blir stackars Simon sängliggande i en kraftig förkylning. Hur ska det nu gå? Han som sett fram emot årets stora fest, rödingracet! Och hur ska han komma tillbaka hem till Sverige?
I fredags skickade jag in den sista korrekturen av Simons äventyr till Lange Publisher. Så skönt att få iväg det. Texten har städats på upprepningar och annat smått och gott.
Ser fram emot när Simons äventyr går i tryck och möter er läsare, ska bli spännande att ta del av era läsupplevelser när ni följer med Simon och Viktor på äventyr. 🐭🥰
Nyfiken på Simons äventyr? Baksidestexten lyder så här:
Allt börjar med att muspojken Simon råkar hamna i Norge. Där lär han känna Viktor och de blir genast bästa vänner. Tillsammans upplever de fantastiska äventyr. Allt från att rädda måsfru Jönssons ägg från två listiga illrar, till att åka i en bäck så det kittlar i magen.
En dag blir stackars Simon sängliggande i en kraftig förkylning. Hur ska det nu gå? Han som sett fram emot årets stora fest, rödingracet! Och hur ska han komma tillbaka till Sverige?
💻Renskriver de sista anteckningarna i korrekturen av Simons äventyr, innan det skickas till Lange Publisher.
📚Pappersboken släpps i juni. E-boken finns sedan november 2020, och nu släpps pappersboken som nyutgåva med fler illustrationer.
Behöver jag säga att jag längtar?🤩💞🐭
Nyfiken på Simons äventyr? Så här lyder baksidestexten:
Allt börjar med att muspojken Simon råkar hamna i Norge. Där lär han känna Viktor och de blir genast bästa vänner. Tillsammans upplever de fantastiska äventyr. Allt från att rädda måsfru Jönssons ägg från två listiga illrar, till att åka i en bäck så det kittlar i magen.
En dag blir stackars Simon sängliggande i en kraftig förkylning. Hur ska det nu gå? Han som sett fram emot årets stora fest, rödingracet! Och hur ska han komma tillbaka till Sverige?
◾️Februari är här och jag blickar tillbaka på skrivstreaken i januari. Jag skrev på manuset om kajan Pax nästan alla dagar. Bortsett från en dag, ungefär halvvägs genom januari, då var jag helt enkelt för trött. Det är tillåtet, tänker jag.
◾️På 31 dagar har manuset jäst till det tredubbla, drygt 11 000 ord, och jag har cirka 10% kvar att skriva av råmanuset. Det känns så grymt bra! Sträcker ut mina vingar likt Pax i den AI genererade bilden. 🥳 Jag vet ju vad jag gör i februari, haha. Skriver färdigt första utkastet och redigerar. Sen skickas det till testläsare. Ska bli spännande att få feedback från testläsarna, men det tar jag i ett senare skede.
❤️Jag fick ett infall att testa AI och göra bilder till manuset om kajan Pax. I bilden ser du första resultatet. Meningen var att skapa en bild på en kaja som pickar sig ut ur ägget genom att forma hjärtan. Det här blev svaret 😅. Tyckte ägget var så fint att jag sparade ner det ändå.
FYI: 🐦⬛Kajan Pax är kapitelboken (6-9 år) om Pax som inte är som andra kajor. Det visar sig redan från start när han pickar sig ut ur ägget, till hans pappas stora bekymmer. Pax vill göra världen lite mjukare, lite snällare vilket inte är en självklarhet för en kaja.
Har du testat AI? Hur gick det?
🗓️ Idag är det dag 28 i min skrivstreak. Jag är mer än halvvägs i att skriva första utkastet i berättelsen om Pax. Hurra! Återstår att se om jag hinner färdigt hela första utkastet innan torsdag, eller om vi är i februari när första utkastet är färdigt. Det visar sig, jag har ingen deadline. Eller? 😉
💕Det är det här med skrivlusten också. Pressar jag på för hårt så tappar jag det roliga. Då är det dags att dra i bromsen och göra något annat en stund. Stressa och pressa ur sig en berättelse är inte alltid bra för kreativiteten. Det går ett tag, men sen kommer jag på mig själv med att sucka och pusta över manuset. Dit vill jag inte komma.
FYI: 🐦⬛Kajan Pax är kapitelboken (6-9 år) om Pax som inte är som andra kajor. Det visar sig redan från start när han pickar sig ut ur ägget, till hans pappas stora bekymmer. Pax vill göra världen lite mjukare, lite snällare vilket inte är en självklarhet för en kaja.
🌧️ Regnet tar bort all snön, det ser för trist ut med de gråsvarta arma snöresterna som försvinner i ett nafs under regnet och vinden. Termometern säger sex plusgrader, jag fryser mer nu än när det var -17.
🫖 Då är det skönt att krypa upp i soffan med en bok, en kopp te och vira in sig i en filt. Just nu läser jag Den franska fotografen av Natasha Lester. En historisk roman om en fransk fotograf som skildrar det andra världskriget. Parallellt får vi följa D’arcy i nutiden som fått uppgiften att förpacka fotografier till en utställning.
📚 Har du läst? Vad tyckte du?
📝Hur då? Det får ni förhoppningsvis läsa om inom en inte alltför avlägsen framtid. Förutsatt att ett förlag nappar, förstås.😉
💻Nu ska jag fortsätta skriva på första utkastet om Pax.
Ha en fin vecka. 💕
🐦⬛ Det har varit tyst från mig i några dagar, har skrivit vidare på första utkastet om kajan Pax.
🗓️Jag kör ett test under januari. Vad händer med manuset om jag lägger en stund på det varje dag?
⌨️ Det behöver inte vara långa pass, utan huvudsaken är att jag sitter med berättelsen. Och det är viktigt att jag vårdar berättarlusten. Prestationstankar göre sig helst icke besvär, även om de så klart dyker upp.
📝 Som synes i bilden (om du kan läsa mina kråkfötter 😉) så är jag nu halvvägs. Jag har suttit en stund varje dag sedan nyårsdagen.
Tror du jag fullföljer resten av månaden? 😅💻
📝 Nytt år innebär ny bujo, även kallad bullet journal. Steg för steg drar jag linjer och ritar upp veckorna. Kikar då och då i min gamla, för inspiration och påminnelse om hur jag tänkte då, för ett år sen när jag med stor iver och skaparglädje formade min första bujo någonsin. Då hittade jag inspiration på You Tube och formade det jag behövde. I år har jag flera idéer och fler färgpennor. Det blir bra det här.
🎨 Med färgpennor och linjalen skapar jag min kalender såsom jag vill ha den. Vecka för vecka fyller jag på med linjer och veckans dagar, samtidigt som jag lyssnar på workshops med Anna Lovind.
💻 Om 2023 var fyllt av allt möjligt skrivande såsom redigering av fantasymanuset (9-12 år), gästbloggande och novelltävlingar, så kommer 2024 fyllas av mera manusarbete.
🎯 Målsättningen är att ha skrivit färdigt åtminstone ett manus när jag blickar tillbaka på 2024 i december. Berättelsen om kajan Pax prioriteras just nu, får se när det blir färdigt för testläsare.
🌄Det är första fredagen på det nya året. Är det bara jag, eller har det blivit lite ljusare på två veckor?
📚Fredagar innebär boktipset och denna vecka är det bokstaven L. Jag har valt Lyckan är en sällsam fågel av Anna Gavalda. Återkommer ofta till den romanen, liksom många andra av Gavaldas böcker. Gillar hennes humor och sätt att hantera dialog, bland mycket annat.
📖Har du läst? Vad tyckte du?
Ha en fin helg!
