Välkommen till min blogg om vardagsmagi!

Här delar jag med mig av guldkornen jag finner på min resa genom livet.

fredag 6 september 2019

Brevvännerna

 
Bokens titel: Brevvännerna
Författare: Eli Åhman Owetz
Förlag och år: HarperCollins Nordic 2019
ISBN: 9789150943375
Betyg: 5


Handling:
Vid första anblick har Malin allt man kan önska sig. Ändå är hon inte lycklig. Hennes äktenskap går på rutin och hon saknar närhet och någon att prata med. Veckans höjdpunkt är när bokbussen kommer till byn och romanerna som hon kan fly verkligheten med. Erik har nyligen flyttat från Stockholm till idylliska Roslagen efter att ha hamnat vid ett vägskäl i livet. I en lånebok hittar han av en slump några utrivna sidor ur ett anteckningsblock. De handskrivna orden om förlust och längtan gör honom nyfiken. Vem är kvinnan som har skrivit dem?

En anonym brevväxling, via bokbussen, tar sin början. Sakta växer allt starkare känslor fram mellan två människor som vågar öppna sig förvarandra. Men kan man verkligen falla för någon man bara brevväxlat med? Och hur vet man om det är rätt att riskera allt för att följa sina känslor?


Mina tankar:
Brevvännerna är en fin berättelse om en man och en kvinna som brevväxlar. Nu tänker du kanske att det är vanlig brevväxling, men så enkelt är det förstås inte. Brevväxlingen sker på ett så annorlunda ställe som en bokbuss. Eftersom det här är en feelgoodberättelse så behöver jag knappast berätta hur boken slutar. Det fina är (förstås) hur de till slut träffas. Och Erik, han är så fin mot Malin. Ah, vilken underbar man han är. Som scenen då han formar ett hjärta av brödsmulorna på köksbordet – då smälte jag. Att lyckas berätta om romansen som utvecklas via brevväxlingen utan att man tappar intresset – det är skickligt. För hur kul låter det egentligen att brevväxla på en bokbuss bland dammiga böcker? Jag undrar i mitt stilla sinne hur många som finner varandra på ett bibliotek egentligen? Och på en bokbuss? Den chansen är nog mikroskopisk men jag tilltalas helt klart av idén. Eli gör en helmysig historia av det, det är som att läsa en svensk variant av filmen You've got mail, vilken också nämns några gånger i boken. Det är så fin scen när Erik funderar på vilken bok han ska lägga sig och läsa inför natten. Så där kan jag också hålla på. Det är det härliga med våra bibliotek – vi kan låna hem högvis och välja och vraka bland böckerna som om de vore praliner och årgångsviner. Ur ett författarperspektiv fascineras jag över hur lite Eli berättar och effekten det ger. Hur mycket ens fantasi fyller i. Det är roligt att läsa hennes böcker av den anledningen, en vet aldrig säkert vad nästa steg blir. Eli är minsann ingen långrandig författare varför det inte går att såsa sig igenom boken för då märker en att hoppsan! Nu har hon hoppat över ett parti här. Därför var det extra givande att läsa Brevvännerna och jag kan verkligen rekommendera den!

Tack HarperCollins Nordic och Eli Åhman Owetz för att jag fick läsa och recensera!

fredag 23 augusti 2019

Skrivkompis

I våras när jag lärde mig skriva noveller blev jag med skrivkompis. Det började med att vi bollade tankar om våra noveller och gav respons till varandra. Sedan har det bara fortsatt. Om jag bara får ge någon ett enda råd i skrivandet så är svaret givet. Skaffa en skrivkompis. Jag och Anette, vi är som parhästar ihop. Vi pratar allt i skrivandet. Om tvivel, om rädslor, om framsteg, om drömmar, om saker vi har läst som vi vill prata om. Om handböcker vi läser, om romaner vi läser. Och om skrivandets vedermödor. Det är så gott att kunna gnälla av sig till någon som vet precis hur det känns. Och sedan kunna dela lättnaden och glädjen när det lossnar. 



De flesta säger att skriva regelbundet, det är det bästa tipset. Men jag håller inte med. För om du hittar en skrivkompis som peppar dig och uppmuntrar dig och är lite allmänt jobbig när du har en svacka – då kommer det av sig själv att skriva regelbundet. Särskilt när ni börjar prata om att utbyta texter med varandra. Då går det inte att skjuta på det. Då är det bara att sätta sig och skriva.

fredag 9 augusti 2019

Resan mot de röda öarna


Bokens titel: Resan mot de röda öarna
Författare: Linus Löfgren
Förlag och år: Visto förlag 2018
Finns hos: Visto förlag Bokus Adlibris
Betyg: 3 av 5

Handling:
Plötsligt hörde Nimo en sång, lika vass och kall som känslan av en vattendroppe som rinner nerför en istapp. Han tittade ner och såg rakt in i ett gult öga med smal pupill. En benig hand sköt hastigt upp och tog tag i hans ben. Nimo försökte skrika, men ljudet påminde om en råttas pip.
Nimos trygga liv på Ringöarna förändras på ett ögonblick. Tillsammans med sina vänner dras han med på ett magiskt äventyr som kommer förändra honom och planeten Andar för alltid. 

Mina tankar:
Detta är del ett av Sagan om Vattenfolket, en fantasifylld upplevelse. Vilken fantastisk värld författaren har skapat! Det blir aldrig tråkigt utan går i högt tempo hela tiden. Det är dock några saker som gör att jag ger betyget tre. Dialogen flyter in i berättelsen på några ställen, det blir förvirrat om det är dialog eller handling. Ibland är det svårt att veta vem som säger vad. Det är nackdelen med att använda pratminus istället för citattecken vid dialog. Det är även ganska rörigt emellanåt med många namn att hålla reda på och jag undrar om barnen får ut så mycket av berättelsen? Visserligen finns illustrationer på miljöerna och en namnlista, men jag hänger ändå inte alltid med. Jag har svårt att fästa mig vid karaktärerna, tror det beror på dels att det är för abstrakt allting och dels att det är för mycket aktion istället för att befästa med detaljer. Berättelsen har annars ett målande språk som gör läsningen till ett nöje. Det jag tar med mig är hur en kan skriva när en kommunicerar telepatiskt, för det använder jag i mitt manus.

Tack Visto förlag och Linus Löfgren för att jag fick läsa och recensera!

tisdag 6 augusti 2019

Vägen till El Faouar


Bokens titel: Vägen till El Faouar
Författare: Harriette Sjödahl
Förlag och år: Lange förlag 2018
Finns hos: Lange förlag Bokus
Betyg: 4

Handling:
Charlotte läser franska för att glömma allt som hon inte längre vill komma ihåg. Det sägs att språket är lättare att förstå i Maghreb än i Paris och därför reser hon dit. Där på gränsen till öknen väntar en för henne okänd värld, fylld av skuggor och mystik. Där finns också Saïd, mannen med händer mörka av henna, som hjälper henne upp på kamelen. Det är för honom hon berättar vad som verkligen hände, kvällen i oktober när hennes son försvann...


Mina tankar:
Den här boken är något utöver det vanliga. Den innehåller så mycket...poesi, mystik, kärlek, kvinnor och män, gott och ont och vackra miljöbeskrivningar. Berättelsen pendlar mellan Sverige och Afrika i och med att huvudpersonen reser till Saharaöknen. Den pendlar även mellan olika tidsplan vilket gör att berättelsen har många lager. Den bygger på en sann historia och har ett vackert språk. Länge har boken väntat på att bli läst av mig och nu var det dags. Den kräver dock sin läsare, en kan inte sitta och halvsova för då missar en flörtarna med filosofen, konstvetaren och den andlige inom en – och då går en miste om en stor del av läsupplevelsen. Jag är dock fundersam på en sak – om en inte kan franska skulle nog en översättning vara på sin plats. Kanske en lista längst bak för att ge fler läsare en fin upplevelse? Jag kan varmt rekommendera boken för dig som gillar mystik och filosofiska resonemang!

Tack Lange förlag och Hariette Sjödahl för att jag fick läsa och recensera!



 
 

onsdag 31 juli 2019

Detox

Jag har varit i stugan i två veckor. Där är dålig täckning så att kolla mejlen i mobilen går bara på vissa ställen. Förutsatt att det är vackert väder. Vid regn är det helt uteslutet. 

Jag blev väldigt medveten om hur mycket jag kollar mobilen varje dag, och i stugan blev det så fånigt för det fanns inget att kolla på - linjen var tämligen död nästan för jämnan. Det blev som en detox från internet. Väldigt skönt när jag väl kom ner i lugnet och till och med lät mobilen ligga kvar långa stunder i stugan medan jag var ute i skogen. 

Det är rätt läskigt hur beroende vi är av de där små apparaterna. För att inte tala om sociala medier. Är den här upplevelsen mindre värd om jag inte kan dela den på instagram eller Facebook? Nej, var svaret. Det där har forskarna koll på - vårt dopaminbehov utnyttjar de effektivt på olika sociala medier, allt för att få oss att kolla igen efter antalet likes mm. Det är skrämmande. Och grymt skönt att komma loss från det. Kan ju erkänna att jag hängde rätt mycket på Facebook innan jag åkte till stugan. Kanske en timme om dagen? Nu hänger jag knappt där, ungefär fem minuter om dagen. Och det är en sådan befrielse! Istället läser jag just nu Stor magi av Elizabeth Gilbert. Den boken har väntat på mig i tre år och nu var det dags. Jag stryker under och gör anteckningar och reflekterar. Sådant var jag ganska usel på innan. Innan satt jag med ett öga i boken jag läste för tillfället och det andra ögat sneglade på mobilen. Förskräckligt beteende. Det blev en splittrad läsupplevelse.


Så...vad vill jag säga med det här? Att värna sin energi. För min del innebär det att sätta mobilen på ljudlöst medan jag skriver eller bloggar eller läser. Allt för att göra en sak i taget. För att vara i nuet. För att verkligen uppleva det jag gör här och nu. Om någon hör av sig i Messenger så får de vänta. Ingen blir gladare av att jag svarar halvdant där medan jag försöker läsa en bok. Jorden går inte under för att jag väntar med att svara.

måndag 8 juli 2019

Manhattan Transfer


Bokens titel: Manhattan Transfer
Författare: Katja Hvenmark Nilsson
Förlag och år: Hoi förlag 2019
Finns hos: Hoi förlagBokusAdlibris
Betyg: 5

Innehåll:
Manhattan Transfer är en rapp feelgood om Vienna Anderzén från Linköping som efter en traumatisk separation reser ensam till New York. Hon flyttar in i ett kollektiv i Brooklyn och upptäcker plötsligt nya sidor av sig själv i sällskap med den sargade levnadskonstnären Courtney Wilson och hunden Play.

Vistelsen i New York blir en omtumlande inre och yttre resa, och hon inser hur mycket en människa kan förändras av en ny geografisk och social kontext. När Vienna slutar vara turist och kastas rätt in i stadens hårda livsvillkor inser hon vidden av sin kapacitet. För att överleva och vinna i 
betongdjungeln måste hon slänga präktigheten och kontrollbehovet åt sidan och bli streetsmart.

Manhattan Transfer är en roman om frigörelse och självständighet, om att finna sig själv.

Mina tankar:
En del böcker kommer med perfekt tajming in i ens liv. Så var det med Manhattan Transfer. Jag har sällan skrattat så mycket av en bok. Och jag är ganska svårflörtad. Men den här, den tog mig med storm. Förutom den sköna humorn är gestaltningen skickligt gjord och språket är vackert. Jag fick en sådan skön fuck off-känsla av Vienna. Hon är lite härligt naiv när hon kommer till New York men sen kaxar hon till sig, helt enkelt för att hon är tvungen om hon ska överleva. Och det gör hon med bravur. 

Jag kan inte komma på en enda dålig sak med boken. Jo. Den tar fort slut. Manhattan Transfer är boken för dig som vill uppleva New York via en roman. Om du är en ung tjej som funderar det minsta på att åka till New York ska du läsa den här - jag blev riktigt sugen på att besöka staden.

Tack Hoi förlag och Katja Hvenmark Nilsson för att jag fick läsa och recensera denna fantastiska bok! Längtar till nästa kommer ut!

söndag 23 juni 2019

Första utkastet


Söndag kväll på midsommarhelgen och jag kan stolt meddela att jag idag har skrivit det sista på första utkastet till sagan om älvklockan. Det landade på 17 sidor. Får se hur många sidor det blir i slutänden. Nu blir det att gå igenom hela manuset några vändor, och det ska bli skoj. Det kanske låter som att jag bara har skrivit en massa den här helgen, men så är det inte. Har hängt med vänner också, särskilt på midsommarafton.

Böcker jag har hämtat inspiration ur.
Till skillnad från många av mina skrivkompisar gillar jag att redigera. Det är som att damma, putsa, blåsa bort och borsta bort smutsen från juvelen som finns därunder tills den gnistrar och strålar i all sin härlighet. Jag upptäckte det när jag skrev novellen. Det var så härligt att se hur berättelsen trädde fram allt mer när jag städade bort upprepningar och meningar där jag var övertydlig. 


Novellen blev för övrigt inte antagen till antologin, vilket kändes lite trist. Men istället fick jag en skrivkompis som jag bollar allt möjligt i skrivandet med. Det är så värdefullt! Så man kan väl säga att jag fick ett mycket bättre pris i och med tävlingen - nämligen en skrivkompis för resten av livet. Och jag fick lära mig att skriva en novell! Det kanske låter lite märkligt att jag aldrig har gjort det förut, men så är det. Jag har givit mig på mastodontprojekt istället i form av barnböcker tidigare och rott dem i land efter mycket om och men. Nu har jag i alla fall lärt mig att skriva en novell. Det gick i expressfart. Tror det tog cirka två veckor för mig. Jag hade det mesta i huvudet redan, så det var bara att skriva ner. 


Hur som - när det kommer till den kreativa fasen och redigeringen har jag förstått att de flesta gillar att flödesskriva - att få ur sig berättelsen - men den fasen är lite kluven för mig. Jag har inte lika lätt för att bara prata på en massa. Därför föredrar jag redigeringen, för då framträder kärnan som jag har försökt få fram under den kreativa fasen. Nu börjar det roliga med andra ord!

måndag 17 juni 2019

Två sagor parallellt


Har flow i skrivandet just nu. Så pass att jag skriver på två manus samtidigt. Det ena kallar jag för draksagan och handlar om 9-åriga Clara och draken Fabian. Är uppe i hundra sidor nu. Vet inte hur många sidor det kommer sluta på, men det spelar ingen roll. Det viktiga är ju att jag har roligt medan jag skriver. Och det har jag nu. 


I fredags skickade jag in en julnovell till Ordberoende förlag. Om den antas till publicering kommer den ingå i en antologi som de ger ut i november. Min julnovell är en ögonblicksbild ur Claras och hennes mammas (Carin) liv. Jag tog tillfället att prova att skriva ur Carins perspektiv och det var ganska tråkigt insåg jag. Tror det beror på att barn är mer öppensinnade, samt att det är en större utmaning att berätta ur en nioårings perspektiv. Allt hon tänker och gör ska vara som en nioåring vilket inte alltid är det lättaste. Och samtidigt är det så himla roligt! 

En bok som inspirerar mig mycket.

Förutom draksagan skriver jag även på en kortare saga som jag kallar för sagan om älvklockan. Den är lättare att skriva om och lär nog landa på cirka trettio sidor. Jag har fått en del frågor hur jag bär mig åt egentligen att hålla isär berättelserna, men jag tycker inte det är något problem. De är så olika varandra att jag snarare får energi av sagan om älvklockan så att draksagan kan växa vidare. Den kortare sagan är mera som en novell att skriva. Avgränsad och mer hanterbar. Precis vad jag behöver för att fortsätta med draksagan.

torsdag 23 maj 2019

Skrivstreak

På Instagram pågår skrivutmaningen #skrivstreak under maj månad ledd av @wrinspo. Den går ut på att skriva en mening varje dag. En mening i ens pågående skrivprojekt. Jag märker faktiskt skillnad. Tänkte till en början att en endaste mening kan väl inte göra något men faktum är att det är en lagom ambitionsnivå. Det är som att jag lättare kommer över tröskeln. Det är annars lätt att hitta på ursäkter så som att kolla någon tv-serie. Tänka att äh, jag skriver imorgon istället. Men då blir det inte av. I och med att jag bara behöver skriva en endaste mening är det som att det känns lite lagom slappt. Jo, men en endaste mening kan jag väl klara av. Och sen kan jag sätta mig och glo TV.


Det funkar ungefär som att tänka bara fem minuter. Jag behöver bara skriva i fem minuter. Det är lika effektivt. Och rätt vad det är så har jag skrivit i typ 20 minuter.

Utskrivet synopsis.

Idag har jag fått mer ordning på mitt synopsis. Det är så häftigt, för jag ser att det regelbundna nötandet faktiskt ger resultat. Boken växer fram allt eftersom. Det är så grymt skön känsla!

onsdag 22 maj 2019

Ett speciellt bokfynd

Igår när jag var till Friskis och Svettis för veckans danspass, hittade jag den här boken i bokbytarhyllan. Pianostämmaren av Daniel Mason.



Älskar när jag hittar böcker av det här slaget. Vad är så speciellt med den här boken då? Jo huvudpersonen heter nämligen Drake i efternamn. Och jag skriver ju om en drake. Synkronicitet när den är som bäst hehe. Och dessutom - boken heter ju Pianostämmaren. Jag fick i helgen till mig i en meditation att se på mitt skrivande som en trappa där varje steg är som en tangent på pianot. Varje steg är som en resa i sig, ett musikstycke i sig. Därför var just den här boken rolig att hitta. Någon dag ska jag måla den trappan.

tisdag 21 maj 2019

En vänlig grönskas


Promenaden är en kraftkälla för mig. Särskilt nu när fåglarna kvittrar för fullt och det grönskar och blommar överallt. Jag blir så lycklig av all växtlighet och nynnar på En vänlig grönskas rika dräkt. 



Jag tar några djupa andetag och bara lyssnar. Koltrastarna kvittrar och bofinken söker också sin partner. Jag bevarar det här ögonblicket till november, sparar det som ett guldkorn i min inre skattkista att ta fram när mörkret sänker sig och det känns långt till våren och ljuset. Då ska jag plocka fram det guldkornet och minnas.


torsdag 9 maj 2019

Konstnärsträff

I tisdags gjorde jag något annorlunda. Jag var på konstnärsträff med mig själv. Det var både läskigt och samtidigt väldigt kul. Det var som om jag väntade på att någon skulle ifrågasätta mig, att jag satt där jag satt och fantiserade fritt. Känns väldigt fånigt att tänka så men jag intalar mig att det säkert är en alldeles vanlig reaktion. Jag menar, det var inget jag fick lära mig i skolan direkt att sitta i en fåtölj och bara fantisera.

Men om jag ska ta det från början. Jag har påbörjat en 12-veckors självstudiekurs i att leva kreativt av Julia Cameron. Varje vecka har man ett antal övningar att göra och vissa av dem ska göras varje vecka, däribland konstnärsträffen. Jag tänkte igenom vad jag ville hitta på under den träffen och skrev en lista. En av sakerna som kändes lockande var att besöka biblioteket och sätta mig i en fåtölj och fantisera. Till hjälp hade jag följande övning som jag har kommit på:

Sätt dig var som helst där du får vara ifred en timme. I skogen eller i stan eller hemma - det spelar ingen roll. (Stäng av mobilen så du kan koncentrera dig.) Sen ser du dig omkring och hittar på en historia om någon person eller ett föremål. Börja historien så här:
Det där kanske ser ut som en helt vanlig ... (fyll i) men i själva verket.... 


Det får gärna vara hur urflippat som helst. Som om du har tagit någon drog eller druckit alkohol. Eller druckit matcha. Eller har mediterat hehe. (Jo, jag har kommit in i sådana tillstånd under meditation) Ju mer knasigt desto bättre. Häv tyngdlagen! Häv alla tänkbara lagar och regler som dyker upp. Bara rocka loss med fantasin!
Om du vill antecknar du det du kommer på. Det är förstås helt frivilligt. Jag testade att anteckna allt till en början men tröttnade snart, det blev stopp i flödet. Gick därför över till att bara anteckna stolparna. 

En timme gick fort, kan jag glatt konstatera. Och i min anteckningsbok hade jag rafsat ner stolpar till en mängd historier. Tänk vad ens fantasi kan hitta på utifrån bara en detalj.

En helt vanlig stång. Eller?

fredag 26 april 2019

Yrke: Influencer


Bokens titel: Yrke: Influencer
Författare: Linda Hörnfeldt
Förlag och år: Brombergs förlag 2018
Finns hos: Brombergs förlagBokusAdlibris
Betyg: 5

Innehåll:
Bloggare, Youtubers, poddare och instagrammare har blivit vår tids stora kändisar. Genom att bygga upp stora följarskaror i egna kanaler har de blivit entreprenörer med större räckvidd än många etablerade mediakanaler. Tiden då företag kunde erbjuda en schampoflaska i utbyte mot en instagrampost och där en goodiebag ansågs vara skälig ersättning för ett blogginlägg är sedan länge förbi. Att vara en influencer är nu ett yrke att ta på fullaste allvar. Men hur gör man egentligen för att lyckas och finns det fallgropar att undvika på vägen?
Här coachar Linda Hörnfeldt dig i konsten att tjäna pengar på dina sociala medier. Du får lära dig allt från att bygga och vårda din målgrupp till att ta betalt för samarbeten samt nätverka och leverera rätt innehåll i tid. Genom intervjuer med influencers samt med handfasta råd lär hon dig allt du behöver veta för att lyckas med dina kanaler.

Mina tankar:
Influencer är ett yrke som fascinerar mig eftersom det sker online. Jag tror yrket är på framväxt och ser framför mig en marknad med många influencers med olika inriktningar. Boken innehåller massor av bra tips så var beredd med penna och papper - för du kommer vilja anteckna. Om du funderar på att bli en influencer är den här boken ett måste! Jag blir superpeppad att prova.

Ett citat talade särskilt till mig:

“Vi litar på de människor vi gillar och vi köper från dem vi litar på.”

Jag tror att om man verkligen förstår detta och införlivar det i sin verksamhet så är man en bra bit på väg.

För dig som vill veta mer finns det även en podcast om influencers, We Are Influencers, där Linda Hörnfeldt intervjuar olika influencers.

På måndag finns dessutom chansen att delta i webinar som hålls av Linda om hur du bygger ett framgångsrikt personligt varumärke. Det är gratis så missa inte detta!

Tack Brombergs förlag och Linda Hörnfeldt för att jag fick läsa och recensera!

onsdag 24 april 2019

Det sjunger i isen




Bokens titel: Det sjunger i isen
Första delen i serien Vargatider 
Författare: Linnea Dunér
Förlag och år: Humle förlag 2016
Finns hos: Humle förlag, Bokus, Adlibris
Betyg: 5

Handling:
De tre systrarna Dalin har levt ett lugnt och skyddat liv som döttrar till stadens kyrkoherde, men vintern 1869 förändras allt. Inez är på väg hem från grannsocknen när hon plötsligt befinner sig mitt i mardrömmen. Ensam och utlämnad till den skräckfigur hon bara hört ont om tror hon att hoppet är ute. Men efter hand börjar hon se människan bortom alla illasinnade rykten.

Samtidigt inser Inez att hon för första gången har möjlighet att fatta ett beslut om sitt eget liv. Men valet är inte enkelt. Hur hon än gör måste hon svika någon hon älskar. I och med Inez beslut sätts livet i gungning även för Elsa, som försöker hitta ett sätt att hantera sina skuldkänslor, och för Gertrud, som får se en ny värld öppna sig.

Mina tankar: 
Det sjunger i isen är en historisk roman som utspelar sig runt 1870-talet. Jag påminns om de få möjligheter som fanns för en kvinna på den tiden. Det var att antingen gifta sig och sköta ett hem eller bli lärare. Den här boken väcker många tankar kring rätt och fel och att det finns gråskalor. Den är bitvis riktigt tung att läsa men det är så värt det, för jag vill hela tiden veta vad som ska hända sen. Trots att jag egentligen har alldeles för livlig fantasi för att läsa om blod och lemlästning (Ulv har endast en arm. Inez kallar honom för Ulv, skräckfiguren som räddar henne i skogen.) Vi får veta hur det gick till när han förlorade armen - men just det partiet hoppade jag över för jag blev illamående av beskrivningen. Ändå vill jag rekommendera boken till även den känslige eftersom det ryms så mycket kärlek inom de här pärmarna. Dels inom Inez familj, men också mellan Inez och Ulv. Jag fascineras av gestaltningen för Ulv eftersom han är stum i stort sett hela boken igenom. Inez lär sig att tolka hans kroppspråk och ansiktsuttryck på en mycket subtil nivå. Som en kärleksgåva pratar han för första gången med Inez i slutet av boken. Åh! Det är så fint gestaltat! Mer än så tänker jag inte avslöja - något vill jag lämna för den som vill läsa boken.

Jag kommer att tänka på Elisabet Nemerts historiska romaner, förutom att här finns ingen mystik. Men Det sjunger i isen är minst lika välskriven som Elisabet Nemerts romaner. Nemert var förut en stor förebild för mig men nu tror jag minsann jag har hittat en som puttar ner henne. Om en tycker om Nemerts böcker så är jag rätt säker på att en gillar Det sjunger i isen som är den första i Linnea Duners trilogi!

Stort tack för att jag fick läsa och recensera din debutroman Linnea!

lördag 20 april 2019

Våga


Våga.
Våga vara du.
Dina ord och tankar och handlingar spelar visst roll. Det du sänder ut kommer åter. För det är så det fungerar i universum. Utan undantag. Om och om igen.
Det finns ingen i hela universum som är just du.
Du är unik.
Ja. Just du.
Så våga. Våga vara du och sprid din livsglädje över världen.
Våga.
Namaste ❤

söndag 31 mars 2019

Hej då mars

Sista mars och vi har idag ställt om till sommartid. Jag gäspar käkarna ur led trots att klockan egentligen bara är 21:00. Har nog snarare med dansen tidigare idag och efterföljande bastu att göra. Men nog påverkas jag av tidsomställningen. 

På vägen hem från dansen.


Vad fort mars har gått. Jag har varit väldigt tyst här på bloggen eftersom jag skriver på det som jag kallar för draksagan. Har kommit en bit på vägen nu - har avverkat en vecka i Claras värld. Det motsvarar ungefär tio kapitel i mitt manus. Hur många kapitel boken blir på vet jag inte riktigt. Kanske 25? Jag vet i alla fall hur den ska sluta men det är allt. Jag tänker att det visar sig hur många kapitel berättelsen landar på. Vad spelar det för roll? Huvudsaken är att jag skriver vidare.

söndag 10 februari 2019

Speak up!

Roarr! You kings of humanity!
Roarr! You queens of divine love!
Roarr as if you have never roarred before.


Speak up!
Come forward!
Show the world who you truly are. 
The time has come to speak up.
The time has come to show the heart of yours.
Come forward, you lightworkers of the rainbow. 
Because the time has come. 
Come forward and let the world se your hearts.
Just shine, shine with all your mighty hearts.

 

onsdag 9 januari 2019

Insikter

Jag tänker så bra när jag går en promenad i skogen. Särskilt i mitt eget sällskap. Frågor om manus eller något jag har drömt finner jag svar på under mina vandringar. Det är som meditation i rörelse.



Bridge by Emma har sagt att naturen är bästa medicinen och jag kan bara hålla med. De dagar jag har stressat mycket riktigt känner jag hur axlarna sjunker ner och hur andningen landar i diafragman. 
 
Eken med grenar i guld.
 Idag fick jag tankar om att vara i hjärtat mer när jag skriver. Att det blir mera njutbart då. Vilket ju är det jag vill. Jag vill njuta av resan att bygga på draksagan. Jag har ingen som helst glädje av att pressa på som en idiot bara för att....ja varför? Det var en bra fråga!