Välkommen till min blogg om vardagsmagi!

Här delar jag med mig av guldkornen jag finner på min resa genom livet.

fredag 31 juli 2015

En tårtbit trötthet

Fick dos 2 idag på förmiddagen. Jisses vad trött jag blev. Alla bekymmer rycker jag bara på axlarna åt. Ska på en väns bröllop imorgon. Undrar hur pigg jag kommer vara imorgon? Orka bry sig. Tröttheten lägger sig som ett lock över allt. Ganska skönt och befriande.

Medan jag fick dos 2 läste jag ut  Konsten att göra en tjej. Hade bara några sidor kvar, perfekt att klara av medan dos 2 droppade in i kroppen. Om man vill läsa en kvick, rolig och underhållande bok med svärta - då kan jag rekommendera den.



Igår rök det sista av håret. Såg förskräcklig ut med några få hårtestar som envist klamrade sig kvar. Som Skalle-Per ungefär. Sambon hjälpte mig att raka av det. Så numera är jag skallig och trivs riktigt bra i det. Vem vet, jag kanske fortsätter ha rakat efter behandlingen?

måndag 27 juli 2015

Mina livbojar

Under cytostatikabehandlingen är mitt immunförsvar nedsatt. Har nog aldrig funderat så mycket på infektionsrisken som nu. Under den treveckorsperiod som följer efter varje dos är jag som mest infektionskänslig efter ungefär halva tiden. För att förebygga och stötta kroppen har jag bunkrat med olika kryddor och blåbär bland annat. De är nu mina livbojar. Vet inte vad jag skulle gjort om jag inte haft dem. Förmodligen mått sämre. Framförallt är det kunskapen om vad jag kan göra på egen hand, vad jag kan stoppa i mig för att stötta som utgör en stor trygghet.

Mina livbojar


Matcha innehåller massor av antioxidanter. 

Liksom blåbären. 
Gurkmeja håller inflammation nere. 

Ingefära motar bort eventuella förkylningstendenser. Citronen basar kroppen och bidrar med c-vitamin. Propolis funkar suveränt mot blåsor i munnen och överhuvudtaget hjälper den slemhinnan om den är irriterad. Propolis håller även förkylningar borta.



Och nej, jag har inte fått betalt för att göra reklam för dessa. Vill helt enkelt dela med mig av mina knep. Sådana matvanor som gör livet enklare när många är förkylda.

Så jag gör mina smoothies och dricker mitt matcha och känner stor tacksamhet för varje dag som jag inte känner av några förkylningssymptom. Måtte de hålla sig borta hela den här perioden!

lördag 25 juli 2015

Lördagstankar

Njuter av den här fantastiska buketten jag fick av sambon och hans syster. En uppmuntransbukett. Det var en glad överraskning att komma hem till. Fick ta bilden ovanifrån, svårt få med alla blommorna annars. :)

Imorgon har det gått en vecka sedan jag började tappa håret. Nu har jag vant mig. Det är en annan sak att kamma håret nu. Eventuellt hår som trasslat ihop sig lossnar istället för att redas ut med kammen. Dra fingrarna genom håret är förenat med hår som följer med. Att sitta och leka med håret innebär att en del lossnar. Ingen bra idé med andra ord. Nu har väl ungefär 20% lossnat. Jag märker det på att hästsvansen minskar i mängd för varje dag. Undrar hur länge det dröjer innan det syns. Då åker resten av, jag kommer raka bort det. Känns bara fånigt att envist hålla kvar det sista. En vän tog en bild på mitt hårsvall dagen efter dos 1. Allt det här håller alltså på att lossna. Det tar sin tid.



Annars fortsätter jag plocka blåbär. Gjorde en smoothie på bland annat blåbär igår. Suveränt god! Och bara nyttigheter i den. Mums!


onsdag 22 juli 2015

Ledsamhet och glädje

Så kom då dagen. I måndags blev det så påtagligt, håret hade börjat falla. Skulle kamma håret innan sängdags och det var inte vanliga hårmängden som kom utan mer. Hårstrån i klungor, kanske fem stycken. Det låter kanske inte mycket men i handen och på kammen ser det mycket ut. Hu. Hade nog hoppats på att jag skulle slippa den här biten eftersom jag mått så pass bra i övrigt. Nu blev det inte så. Och det faktum att något som går även på mina friska celler finns i min kropp och ställer till med en hel del som min kropp har fullt upp att ta hand om, det blev mycket påtagligt. Tror det är det som är så jobbigt. Spontana reaktionen är: det här är inte friskt. Det här är inte ok. Min stackars, stackars kropp vad får du utstå egentligen? Men jag mår ju under omständigheterna bra i övrigt, så det är bäst att fokusera på det. Gilla läget och ta hand om mig så gott det går.
 

Stack ut i skogen igen för att få annat i huvudet än bara hår som lossnar. Fick mersmak av blåbärsplocket sen förra utflykten. Hittade värsta blåbärsstället mot slutet, gissa om det var någon som var lycklig! Kom hem med en liter. En hink full med antioxidanter. Så gott att ha på frukostgröten! Mums! Blir alldeles säkert återbesök närmaste dagarna.


måndag 20 juli 2015

Blåbärslycka

Idag har det gått tio dagar sen jag fick dos 1. Mitt immunförsvar är som lägst idag men jag mår bra. Är så tacksam för detta. Det enda jag märker av emellanåt är en oerhörd trötthet som väller över mig. Då är det bara att vila en stund.

I trädgården blommar nu ringblommorna som självsått sig från fjol. De andra kommer väl så småningom, kanske rentav nästa vecka? Hoppas på det.



Jag har längtat efter blåbär några dagar och därför fick det bli en utflykt till skogen. Det är lyx att ha skogen så nära, den ligger tio minuter ifrån mig med cykeln. Efter tre timmars plockning var jag nöjd. Får bli mer blåbärsplock en annan dag. Är så där skönt mör i kroppen efter att ha suttit på huk och plockat. Blir en stunds yoga för att mjuka upp. Nu har jag i alla fall en liter blåbär att göra smoothies på. Lycka!





söndag 19 juli 2015

Milda blå och gröna färger


Tonar ner
Tonar inåt
Mitt inre målar i milda färger
Milda blå och gröna akvarellfärger
Nyanser träder fram
Små skiftningar
Med nyvaken blick tar jag in och registrerar
Huden är tunn
Nyanserna många
Små, subtila skiftningar
Sådant jag skulle missa helt i vanliga fall
Att höra mina hjärtslag
Höra tinnitus
Känna kroppen
Känna tyngden i kroppen
Njuta av meditationen. Känna närvaron. Känna värmen av den sten som blivit aktiv denna gång.
Jag andas
Jag är
Jag mår bra
Min kropp och jag målar i gröna och blå nyanser
Och jag njuter av stillheten.


söndag 12 juli 2015

Förvånansvärt bra




Är nu inne på dag två sen jag fick första dosen i fredags. Till min stora lättnad märker jag knappt av cytostatikan. Inget illamående, ingen trötthet, ingenting. Det enda jag märker av är svullnad i smalbenen, antagligen är det kortisonet som orsakar det. Men jag trappar ner det nu, sista tabletterna tar jag imorgon. Sen får vi se.

PICC-linern under skyddsstrumpan

 Kommer på mig själv med att undra om jag verkligen fick första dosen i fredags? Men jo då, jag behöver bara titta på högerarmen där PICC-linern sitter (den är skyddad under förband och skyddsstrumpa) för att bli övertygad. Känner sedan tacksamheten över att jag mår så bra. 

Hoppas, hoppas det här välmåendet håller i sig!

fredag 10 juli 2015

Du och jag

Det är du och jag nu, kroppen.

Tillsammans står vi inför denna resa.

Det kommer kanske inte alltid vara helt lätt. Exakt hur det kommer bli vet ingen av oss. Möjligtvis vårt undermedvetna, men jag har inte frågat.



Så vi står här, vid startpunkten. Hur vägen framöver ser ut vet ingen av oss. Men oavsett hur den ser ut lovar jag dig att jag ska göra mitt bästa för att ta hand om oss.

Jag ska lyssna. Jag lovar.

Jag ska ge oss bra mat. Jag ska hålla igång. Även när du ber om vila ska jag träna för jag vet att i slutänden är det det bästa för oss just nu. För vi behöver endorfinerna. Vi behöver frigöra vårt eget välmående.

Och sen, när endorfinerna gör sitt ska vi njuta du och jag.

Men skulle det bli så jobbigt att vi inte vet vart vi ska ta vägen, då tar jag fram Moder Jordhealingen och låter oss vaggas till sömns av hennes helande energier.

Det är du och jag nu kroppen. Du och jag.

Tillsammans ska vi ta ett steg i taget. Ett steg. Och ett steg till. Tillsammans. 

torsdag 9 juli 2015

Allt möjligt

Har varit tyst här ett tag. Jag har varit sysselsatt med allt möjligt. Som att vara hundvakt till den här sötnosen.



Har också gjort ett konditionstest som ett led i en forskningsstudie jag deltar i eftersom jag ska få en cellgiftsbehandling. Testet var jobbigt men kul. Visade sig att jag har grymt bra syreupptag. I klass med en 20-årings. Glad överraskning, må jag säga!


Den blå pricken i diagrammet är jag. :)

Sen har jag också pysslat med sådant som hör cancern till: kollat in peruker, sjalar, snygga huvudbonader och letat protesbh:s. Och varit nervös inför fredag. Det är läskigt. Våga landa i det. Och komma ut på andra sidan.

Fotat nyponrosor har jag också gjort. :)


Idag installerades katetern. Det var inte så farligt som jag trott. Att dra ut visdomständer är bra mycket värre. Särskilt värken efteråt. Om jag var tvungen att välja mellan kateter och att dra ut en visdomstand, då är svaret givet. Förutsatt att jag slapp cellgifterna efteråt. Det går inte att jämföra så, jag vet. Ändå. Jag vet vad jag hade valt. Vad hade du valt?