Välkommen till min blogg om vardagsmagi!

Här delar jag med mig av guldkornen jag finner på min resa genom livet.

måndag 21 maj 2018

Bokhandeln på Riverside Drive


 

Bokens titel: Bokhandeln på Riverside Drive
Författare: Frida Skybäck
Förlag & år: Louise Bäckelin förlag 2018
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Betyg: 5
Tack till Louise Bäckelin förlag för recensionsex

Handling
Charlotte är en ung nybliven änka och hon är en aning vilsen efter att hennes liv vänts upp och ned då hennes livs kärlek gått bort oväntat. Hon har en fin lägenhet, ett framgångsrikt företag, men ändå känner hon inte att hon får tag i sitt liv. Då får hon ett oväntat arv efter sin moster som hon aldrig har träffat. Hon åker till London och planerar till en början att sälja huset och bokhandeln som arvet innefattar. Men ju längre tid hon är i bokhandeln och ju mer hon lär känna de charmiga anställda, desto svårare blir det för henne att överge den konkursfärdiga butiken. Tillsammans gör de allt för att rädda det som blir deras rofyllda och trygga vrå i en hektisk värld. Samtidigt hittar Charlotte små ledtrådar om varför hennes mamma inte höll kontakten med sin syster och Charlottes moster.
 
Recension 
Den här boken hyllas av alla. Tror inte jag har sett någon negativ recension, och jag sällar mig till den skaran. Den är en av de bättre feelgoodromaner jag har läst. Jag hade precis innan läst om en annan bokhandel i just London (Mrs Sinclairs resväska, om någon undrar) och en kunde ju tro att jag skulle vara lite mätt på att läsa ännu en bok om det temat. Jag satte igång att läsa ändå eftersom jag hört så mycket gott om boken och det tog inte många sidor så var jag fast. 

Frida Skybäck driver med författaryrket genom att låta William beklaga sig över rejäl skrivkramp. Charlottes iakttagelser får mig att flina brett. Kärleken till böcker genomsyrar hela boken vilket bara det är oemotståndligt för en bokälskare. Men det är hur hon låter karaktärerna prata om böcker som får mig att önska att bokhandeln fanns på riktigt. Underhållande att följa Charlottes resa från total novis på böcker till en engagerad ägare. Bokhandeln i sig låter som rena drömmen och får mig att sucka av längtan. Synd att den inte finns på riktigt. Blev ju riktigt sugen på att utforska London. Boken beskriver många sevärdheter så den kan kanske rentav användas som guide i London? Som skrivande person blev jag imponerad av ett uttryck som fick mig att gapskratta. Charlotte står vid en stege och dreglar över Williams seniga armar. Hon tänker då:

Blodpudding. Torr, sönderstekt blodpudding. 

Det vill jag sno, ehum jag menar förstås inspireras av. Hur kom Frida Skybäck ens på det? Samlar hon på uttryck? Kanske har det som fredagsnöje att klura på roliga uttryck medan hon fixar i trädgården.

söndag 6 maj 2018

Affirmationer

Det här med affirmationer. Det är så roligt. Jag samlar på bra affirmationer. Lyssnar inåt men får även en del inspiration från sociala media. Det är bra om de känns bra i kroppen. Min favorit just nu lyder så här:❤️Jag är så lycklig och tacksam över alla sätt som universum välsignar min dag ❤
Jag kan fila på en formulering ett tag tills den känns rätt i hjärtat. Tills den skapar vibrationer i mitt väsen och hela jag känner JAAA. Då vet jag att den motsvarar den vibration jag vill uppnå. Som jag står på tröskeln mot. 

Affirmationer öppnar upp flödet mer om de känns rätt. Det är att väga orden på guldvåg tills jag får in den rätta känslan. För när jag gör det - då klarnar det. Och luften blir turkosblå. Allt känns lättsamt och rätt och i fullkomlig kärlek och tillit. ❤

Körsbärsträd i full blom. Taget med mobil.
Affirmationer är en del av mitt dagliga energiarbete. Jag spelar in dem i mobilen med så mycket inlevelse jag kan för att lyssna på varje dag efter meditationen. Jag har märkt att en del behövs inte längre utan de behöver ersättas av andra som är mer i linje med där jag är just nu. Det är en himla härlig känsla när det sker. ❤

lördag 5 maj 2018

Vardagshjältar

Värdet av att sitta varje dag med manus kan inte nog understrykas. Det behöver inte vara en lång stund, fem minuter kan räcka de dagar du har för mycket omkring dig. Var uppfinningsrik, hitta dina stunder att skriva på. I mobilen när du åker buss till exempel. Och grejen är. ..att om du gör det varje dag. ..sitter och nöter sittfläsket (eller står om du föredrar det men ja du fattar) så kommer det ut text. En text som så småningom blir en bok. Din bok. Och den hade inte blivit skriven om det inte var för att du gjorde just detta: satte dig ner och fick ner den på papper. 



Så.
Till er alla som stretar på med manus där ute. I vått och torrt, famlar i blindo, svamlar och tvivlar och har prestationsångest och you name it. Ni som skriver ändå. Även när det känns helt kasst. Ni är hjältar och hjältinnor.
Hjältinnor som faktiskt skriver boken.
Heja er. Heja mig. Heja oss. ♥

torsdag 26 april 2018

Intuitionens stigar



Om jag bara fick välja en enda kurs är valet enkelt. Jag skulle gå en intuitionskurs. Helst för Nathalie Sage. Med den blir livet så mycket mer magiskt. Det är spännande att se vilka stigar som intuitionen leder in mig på. Det är inte någon direkt motorväg, men den vägen vill jag inte heller gå. Nej, jag föredrar helt klart att följa stigarna med mjuka steg och siktet inställt på plinget från intuitionen.

onsdag 25 april 2018

Vår utan hets


Så kom våren. Allt fullkomligt exploderade under några varma dagar. Det blir så intensivt, jag blir överväldigad av all växtkraft. Men nu har det lugnat ner sig lite här. Regnet kom och med det svalare dagar. Jag går promenaden och njuter av fågelkvittret. Koltrastar, bofinkar och en och annan näktergal tävlar om varandras uppmärksamhet. I år jagar jag inte den perfekta vitsippsbilden med kameran vilket är väldigt skönt. Andra sinnen berör mig mer, ger mig större behållning. Det är skönt med en mer avslappnad attityd till livet ♥

söndag 18 mars 2018

The time has come

The time has come. 

The time has come for you to shine, to show the world who you truly are.
Let your light shine, bless the world with your gifts. Don't hesitate, don't be afraid. I know it's scary. Scary oh yes but trust me, it is truly worth it. And once you have dared to jump you discover that you are not alone. Millions of jumpers are experiencing the same thing. So take the leap and bless the world with your light. 
Shine dear sister, just shine! ♥

onsdag 29 november 2017

Hemma där hjärtat väntar


Hemma där hjärtat väntar är en charmig och fin berättelse om att hitta hem i flera aspekter. Sofia Ymén har skrivit en riktig feelgoodroman som passar perfekt att kura upp i soffan tillsammans med en kopp te nu i novembermörkret. Den har en oväntad vändning på slutet som fick mig att gilla den extra mycket. Här kan du läsa mer om boken. Ser fram emot att läsa nästa bok som kommer under 2018.

torsdag 9 november 2017

Guiden


Fotot har min syster tagit.

Han var som en jägare. Eller snarare en sorts guide.

Grundtrygg. Koll på alla elementen. God kännedom om naturen överhuvudtaget. Men det var bland människorna han behövdes, det var där han verkade. Han visade dem vägen i naturen. Om han fick välja föredrog han fjällen framför människor. Något av en enstöring ja visst, men det var en förutsättning.

De drogs till honom. I hans blick fanns universums visdom, i hans utstrålning lugnet hos den som bara vet saker och ting. Han hade inget behov att bevisa något. Han levde mycket enkelt med få tillhörigheter. Allt han behövde fanns i stugan och på fjället. Tror det var därför folk drogs till honom. De ville också känna det där lugnet och den där visheten om så bara för en kort stund. Så han tog emot dem. Och han visade dem fjällen och vidderna men pratade inte särskilt mycket. Det behövdes inte, deras själar förstod ändå.

Efter ett besök hos honom och på fjället var inget sig likt i deras liv. Han var känd utan att ha ansträngt sig. De kom ändå eftersom alldeles för många känner sig vilsna i detta materiella samhälle. Och han tog emot dem. Visade dem fjället och lät dess visdom göra sitt jobb på deras sargade själar. De fick frid och kraften att ta tag i sina liv.

onsdag 8 november 2017

Öppet fönster

https://www.fotoakuten.se/albums/userpics/fonster_gardin.jpg
Bilden har jag hämtat här

Lena satt vid skrivbordet och tittade ut. Det var en sådan där ljuvlig vårkväll. Fåglarna tävlade med varandra, koltrasten sjöng högst av dem alla och hon fylldes av en längtan att bara skrika rakt ut. Ett rejält Ronjaskrik pockade på. Det var tentatider. Snart var det dags för Flogstavrålet. Kanske skulle hon haka på den här gången. Hon tänkte tillbaka på första gången hon hört det. Det var hennes första kväll i korridoren. Utan förvarning hördes plötsligt ett vrål som skar genom grannarnas ljud. Hon och den kinesiska utbytesstudenten var lika förskräckta och undrande båda två tills Anders  kom hem och med sin trygga norrbottensdialekt förklarat fenomenet.