🌱Vårtecken🌱

 

Detalj från promenaden. Våren är, som synes, på väg. Stångån svämmar just nu över, har inte upplevt så mycket vatten sen jag blev Linköpingsbo.

Manuset Kajan Pax vilar och jag fyller på genom att testläsa andras manus. Bland annat har jag givit feedback på Molnhåret del 2 av Sabina Hassan. Utmanande att få rum med en berättelse på några få sidor, men det är så om man skriver för 3-6 år. Jag har hittills inte testat att skriva för den målgruppen, men kanske blir det aktuellt i framtiden. 

Just nu testläser jag del 2 i trilogin av Ann Gewecke. Första boken heter Pennskaft och pessar, en historisk roman om starka kvinnor. Har du inte läst den så gör det! Del 2 hugger verkligen tag i mig, får mig att bli alldeles uppslukad. En skrivkompis föreslog att jag skulle notera vilka ställen i manuset som får mig att plöja vidare, som får mig att släppa taget om författarglasögonen och sugas in i berättelsen. Tror jag ska göra det, för att skapa en kunskapsbank. När sugs jag in och varför?  

😱Otäck fredagsmening😱

 

Elin (på Instagram) taggade mig i en fredagsmening och frågade om jag hade något otäckt att dela. Mestadels skriver jag feelgood. Det blir lätt så som barnboksförfattare, men i prologen till min spänningsfeelgood (råmanus) finns följande stycke:

”Ändå fanns tanken där, malde och viskade lockande på henne. När lillan skrek och det inte tycktes någon ände på skrikandet, då kom tankarna. 

De förbjudna som vandrade till köttkniven i knivstället. 

Den riktigt vassa.

Den var så vass att den kunnat skära den skiraste sjal.”

Tack för taggen Elin, det var uppfriskande att dela! Jag taggar några, men den som vill haka på utmaningen är välkommen.

Ha en skön helg!

🌟Marknadsföringsplaner🌟

 

Full av inspiration efter att ha lyssnat på författaren Åsa Liabäck i Linköpings domkyrka, sprudlar min hjärna av tankar kring marknadsföring inför boksläppet av Simons äventyr i juni. Bland annat tittar jag på alternativ för anteckningsböcker och fann den som syns i bilden ovan. Vad gillar du anteckningsboken? Hiss eller diss?

 

I Simons äventyr förekommer klokboken (bilden ovan), en särskild anteckningsbok som varje mus äger. I den antecknar de sådant som känns viktigt för dem. Simon får en alldeles egen i avskedspresent av morfar, innan han återvänder till Sverige.

 

Nyfiken på Simons äventyr?

Det är berättelsen om muspojken Simon som råkar komma till Norge, där han upplever många äventyr tillsammans med den norska muspojken Viktor. En dag blir stackars Simon sängliggande i en kraftig förkylning. Hur ska det nu gå? Han som sett fram emot årets stora fest, rödingracet! Och hur ska han komma tillbaka hem till Sverige?

 

🐦‍⬛Färdigt råmanus🐦‍⬛

 

Så kom jag till sista meningen, det är dags att sätta punkt på berättelsen om kajan Pax. 🥳🌟🤸‍♂️Det är med blandade känslor jag sätter punkt. Va, är det redan slut? Vad hände? Jag som fram till i torsdags tyckte det kändes oändligt till sista meningen. Men när jag skrev de sista meningarna… oj vad jag grät. För Pax och hans mamma har så fin relation. Och det kändes så konstigt att lämna dem mitt i allt det fina.

Nu ska jag samla ihop manuset, göra anteckningar om hur jag tänkte, för jag vet att om en vecka är det mesta glömt. Det blir en lång startsträcka att sätta sig in i berättelsen då. Frågor såsom ”hur tänkte jag här? Och vad menade jag?” vill jag helst undvika.  Jag har läst någonstans att manuset bör vila minst en vecka, helst fyra innan redigeringen drar igång. Jag vet inte om jag vill vänta mer än en vecka, men kanske tittar jag på väntande manusprojekt, och då går tiden fort. En del hatar redigeringen, jag hör till dem som älskar den. Har fått se upp med det hela tiden med råmanuset, att inte peta för mycket i texten. Låta degen komma. Sedan, i redigeringen, ska den formas.

FYI: 🐦‍⬛Kajan Pax är kapitelboken (6-9 år) om Pax som inte är som andra kajor. Det visar sig redan från start när han pickar sig ut ur ägget, till hans pappas stora bekymmer. Pax vill göra världen lite mjukare, lite snällare vilket inte är en självklarhet för en kaja. 

🌟Skrivpepp🌟

 

💻 Hos Jenny Wallin pågår den här veckan skrivpepp. Som jag behövde det, för jag tycks ha fastnat. Jag kommer liksom inte till slutet med berättelsen om kajan Pax. Kommer hela tiden på nya aspekter som jag petar in. Kanske är det ett fall av blockering när endast 25% återstår av manuset? Jag vet inte. Det jag däremot vet är att Jennys peppande kommentarer har lyft mig ur träsket av den där känslan att det här tar aaaaldrig slut. 

🍟 Nu har jag trots träskkänslan fulskrivit mig förbi vistelsen hos Tindra som tar sig an Pax, så det är bara liiiite kvar att fulskriva. Typ 10%? Hur som helst, Pax gör sig illa i klon när han frossar i pommes. Det är alldeles färska pommes som någon har slängt på marken, väldigt svårt att motstå. Att hans mamma och pappa sagt till honom minst tusen gånger att akta sig för glas, det glömmer han i samma ögonblick som han äter upp den första pommesen. Och sen händer det. Hur ska det nu gå, han som vill göra stjärnor i snön?

🌟Mindset🌟

 

Går igenom anteckningar från en workshop med Anna-Carin Svanå om skrivkramp och att ta sig förbi hinder. Anna-Carin sa många kloka saker, där denna mening stod ut lite extra.

“Våga blomma ut på ditt sätt” är en uppmuntran och uppmaning att skriva tills jag hittar mitt sätt. Jag är på god väg, men det är en process jag nog aldrig blir fullärd i. Och tur är väl det 😉

Hoppas du har en fin söndag 🥰

Dagens ❤️

 

Glad alla ❤️ dag till dig! Jag kan ju inte låta bli att dela en bild på ett hjärta på alla hjärtans dag, eftersom jag samlar på hjärtan. Valet föll på just detta som jag hittade i ett parkeringshus. För kärlek finns lite varstans, till och med i tråkiga parkeringshus. 😉❤️

Hoppas du har en fin dag, hur du än väljer att tillbringa den. ❤️

🐭Favoritmening🐭

 

Jag blev taggad av fina Elin (Instagram) om en favoritmening i mina manus. Valet föll på denna mening, som är ur en scen i Simons äventyr:

”Men för i jossenamn Agda, ge di harringa mössen en beloning sau har vi problemet ur världen!”

🐦Bakgrunden är denna:

Måsfru Agda har precis fått äggen räddade från listiga illrar genom hjältemodiga insatser av Simon och Viktor. Muspojkarna hör på när Agda och hennes make käbblar om hur de ska belönas, för något ska de ha för sina insatser. Tärnan som har sett Simons och Viktors modiga ageranden, påpekar att det är lättare att belöna muspojkarna än att bli skyldiga Viktors morfar en tjänst. Morfar är nämligen doktor och hjälper alla djuren i dalen med deras krämpor. 

🪶Valet föll på den meningen eftersom måsarna har en särskild dialekt, och det ska bli spännande att höra inläsarens tolkning i ljudboken. Jag hade roligt när jag skrev den episoden, måsar har alltid haft en särskild plats i mitt hjärta.

📕Boken släpps i alla format i juni; pappersbok, ljudbok och e-bok. Hoppas du ska tycka om Simons äventyr.

 

🐭Nyfiken på Simons äventyr?

Det är berättelsen om Simon som råkar komma till Norge, där han upplever många äventyr tillsammans med den norska muspojken Viktor. En dag blir stackars Simon sängliggande i en kraftig förkylning. Hur ska det nu gå? Han som sett fram emot årets stora fest, rödingracet! Och hur ska han komma tillbaka hem till Sverige?

🐭Sista korrekturen🐭

 

I fredags skickade jag in den sista korrekturen av Simons äventyr till Lange Publisher. Så skönt att få iväg det. Texten har städats på upprepningar och annat smått och gott. 

 

Ser fram emot när Simons äventyr går i tryck och möter er läsare, ska bli spännande att ta del av era läsupplevelser när ni följer med Simon och Viktor på äventyr. 🐭🥰

 

Nyfiken på Simons äventyr? Baksidestexten lyder så här:

Allt börjar med att muspojken Simon råkar hamna i Norge. Där lär han känna Viktor och de blir genast bästa vänner. Tillsammans upplever de fantastiska äventyr. Allt från att rädda måsfru Jönssons ägg från två listiga illrar, till att åka i en bäck så det kittlar i magen. 

En dag blir stackars Simon sängliggande i en kraftig förkylning. Hur ska det nu gå? Han som sett fram emot årets stora fest, rödingracet! Och hur ska han komma tillbaka till Sverige?