Tänk ändå. En hel månad av skrivande i utmaningarna #skrivstreak och #livetsomförfattare15. En del dagar har det varit segt, men för det mesta har det gått bra. Så nu är det dags att klara sig på egen hand igen, haha. Det har jag gjort förr så jag lär fixa det galant nu också. Och vad gäller omfattning på det jag har skrivit - ingen aning. Jag mäter inte sådant. Jag värdesätter mera ATT jag har suttit med manus. För det är ändå det viktigaste, att jag har hållit kontakt med manus varje dag på ett eller annat sätt. Genom att grunna på timeline, genom att bekanta mig med karaktärerna, genom att utforska min egen kreativa process.
Jag har fått bra stöttning från Wrinspo (som tog initiativet till #skrivstreak), det är jag så tacksam över. Ungefär halvvägs började jag undra vad jag höll på med. Jag skrev, men det var mera som en instruktion till mig själv. En instruktion om mitt sätt att skriva. Men jag blev lugnad med att det kan se ut så där. Så jag fortsatte. Det är jag glad för.
Sammanfattningsvis blev maj månad något helt annat än vad jag tänkt mig. Något mycket bättre. Jag har börjat finna tron på mitt eget sätt att skriva. Att ha den tilliten är värd så mycket mer än alla skrivna ord. Och nu fortsätter jag resan. Ska redigera färdigt Sagan om älvklockan i juni samt skriva om katten Gusten i Draksagan. Det är ambitionen i alla fall. Vi får se var det har landat när jag blickar tillbaka den 30 juni.