Turboeffekt

I den här närmast tropiska värmen växer allt så jag nästan kan höra hur det knakar.

Den här bilden på indiankrassen tog jag i söndags.

 

Nu har de vuxit lite....

 

 

Jag sådde basilika och timjan i tisdags. Igår kväll såg jag att de redan börjat gro.

Timjan på gång

Det roliga med dessa frön är att man kan följa frönas utveckling, de ligger ju helt öppet utan jord över sig. De är sk ljusgroende örter och därför ska de helst inte ha något jordtäcke över sig. Lägger istället ett papper över dem under dagen.

När de vuxit till sig blir det utplantering i de här krukorna. Hoppas på bra skörd! :)

Jag sådde även persilja i tisdags. Men de får jag nog ha liiite mer tålamod med... de såddes ju utomhus. Hoppas de gror för jag sådde dem kanske inte i de mest ultimata förhållanden: skippade såjorden och bara tryckte ner dem i jorden. Nåväl, får väl se om de klarar det. :)

Får se om persiljan vill gro bredvid gräslöken...

Persilja ska det förhoppningsvis bli här.

Kan inte gärna ta bort jorden och se hur det går med fröna....bara att ge sig till tåls...

Önskar er alla en fin fredag!

Ögongodis en lördag

Det var fint väder igår...

Jag gick promenaden och fastnade lite varstans med kameran....

Att himmeln var så otroligt blå, det tänkte jag inte på igår.

 Vilka otroliga underverk det finns att fånga med kameralinsen.

Sådant man ser först när kameran fångat det i macro.

Anteckningsböcker

Det är något särskilt med anteckningsböcker. Kan inte motstå dem. Senast jag var på stan och strosade runt i affärer fastnade jag för en svart anteckningsbok med elefant på omslaget. Elefanten kunde jag inte motstå. 

Vita spiralblock är bäst!

Fin elefant :)

Annars finns mina klara favoriter på Clas Ohlsson. Spiralblock i A5 format med helvita sidor. Inga linjer, inga rutor...bara fritt fram att anteckna på tvären eller diagonalt eller göra en tankekarta eller vad jag nu känner för att anteckna.

Jag blir alldeles lycklig när jag tänker på allt jag kommer fylla dessa anteckningsblock med. Sådant jag får till mig, funderingar kring romanen, reflektioner över sådant jag har läst.

I butiken Individuell Människohjälp säljer de handgjorda anteckningsböcker som de här finingarna. Nästan så det tar emot att anteckna i dem. Men bara nästan.

Ögongodis från gräsmattan

Har ni tänkt på vilka fina blommor som kan finnas i gräsmattan? Här kommer två exempel:

Ha en fin fredag!

När vi dör...

...kan vi inte ta med oss något. I alla fall inte i prylväg. Detta påminner jag mig om när jag står i butiken för Individuell Människohjälp. Jag står vid rea-bordet och dreglar över vackra dukar, plånböcker, servetter, halsdukar och sjalar. Försöker motstå frestelsen att köpa fler sjalar. Men egot vill annat, förhandlar: Men det är ju Fairtrade-märkta saker. Kom igen nu, unna dig något för en gångs skull.

Sen går tankarna till UR:s serie De obekväma, avsnittet med Clara Lidström (driver Underbara Claras blogg). Hon pratar bl.a. om hur samhället skulle se ut om fler vågade konsumera mindre, vågade testa och se hur lite prylar vi faktiskt klarar sig med.

Skulle vilja lägga till en sak där. Det där suget många bär på, som gör att många shoppar som rent nöje utan att egentligen behöva något... tänk om alla lärde sig att möta den känslan istället och se vad som ligger bakom. I många fall rör det sig snarare om ett behov att mätta en tomhet. Vi blir väldigt tomma inombords av att ständigt dämpa suget med ännu fler prylar. Men vågar man möta den känslan finner man friden. Det är som att leva i krig med sig själv. Ständig jakt på prylar för att släcka törsten. Det är en illusion vi lever i. Illusionen att alla dessa prylar ska ge oss frid.

Det får mig att tänka på boken Grottan i snön. Hon levde väldigt spartanskt i en grotta i 12 år. Bara det nödvändigaste i prylväg hade hon. Nu säger jag inte att alla ska bli nunnor eller munkar, men jag tror att många skulle må så mycket bättre av att stilla sig en stund varje dag och lyssna inåt. Hur mycket annorlunda skulle inte världen bli då?

Hm...står kvar vid bordet men dreglar inte lika mycket. Mitt sug efter dessa hantverk har avtagit. Men glasunderlägget och sjalen kan jag inte låta bli. De är ju trots allt Fairtrade.

Glad Påsk!

Ser ut att bli toppenväder under påskhelgen. Misstänker att min kamera kommer fyllas med fler bilder på vitsippor. :) Doften av blommande vitsippor gör mig helt salig. Knatar runt i skogen som en annan Ronja Rövardotter. Hör ni någon som ger ifrån sig ett vårskrik, då kan ni vara ganska säkra på att det är jag.  Jag har säkert sagt det tidigare, men det tål att upprepas: Det är en härlig tid nu. 

 

Apropå kycklingar och ägg som är så centralt under påskhelgen, har du någonsin  kramat en kyckling? Inte jag heller, men det ser bra mysigt ut.

 Med Pharrell Williams låt önskar jag er alla en Glad Påsk!

Vilken ära!

Den här bilden blev igår utvald till dagens bild av instagram_i_sverige.

En glad överraskning på fredagskvällen!

Fler av mina bilder hittar ni på @christinasharmoni (d.v.s. på Instagram)

Önskar er alla en bra dag!

Inre frid

Regnet strilar ner utanför men det gör mig ingenting. Är ju perfekt skrivarväder! :)

I onsdags hade vi sista träffen i drömcirkeln för denna terminen. Träffen inleddes med meditation. Denna ros var vad som kom upp på min inre skärm. Jag gnolar på Carry me dagligen, fast i mitt huvud har den gjorts om till mer en meditativ sång. För mig är sången en påminnelse om att leva i frid och fred med sig själv. Rosen symboliserar även detta. Frid och fred börjar inifrån.

Den ljuvliga våren

Koltrastarna sjöng så vackert när vi skulle hem. Jag hejdade mig och kände att jag inte ville hem, inte riktigt än.

- Låt oss stanna kvar i skogen. Sätta oss vid den gamla eken och se dagen gå mot natt.

Vi gjorde så. Det var så svindlande vackert att mitt hjärta höll på att spricka av ödmjuk tacksamhet över att jag fanns till, här och nu, och kunde uppleva allt det vackra.

Jag hörde mer än såg älvorna välkomna natten. Det var magiskt vackert. Efter ett tag kunde jag inte vara still av all lycka, utan  jag svävade iväg och kysste stjärnorna i förbifarten. Hälsade på nymånen som svävade mot en koboltblå stjärnhimmel. Beundrade moder jords skönhet. Tänk att vi människor bor på denna planet. Vad lyckligt lottade vi är!

Jag återvände till eken, berusad av allt det vackra likt humlan som far runt bland alla blommorna. Sjönk ner intill trädstammen och vaggades till sömns av ekens berättelser om forna tider.

Lagom till älvornas sång och dans vaknade jag. En ny dag hade börjat.

Den gamla eken vaggade mig till sömns med berättelser från förr.