- Låt oss stanna kvar i skogen. Sätta oss vid den gamla eken och se dagen gå mot natt.
Vi gjorde så. Det var så svindlande vackert att mitt hjärta höll på att spricka av ödmjuk tacksamhet över att jag fanns till, här och nu, och kunde uppleva allt det vackra.
Jag hörde mer än såg älvorna välkomna natten. Det var magiskt vackert. Efter ett tag kunde jag inte vara still av all lycka, utan jag svävade iväg och kysste stjärnorna i förbifarten. Hälsade på nymånen som svävade mot en koboltblå stjärnhimmel. Beundrade moder jords skönhet. Tänk att vi människor bor på denna planet. Vad lyckligt lottade vi är!
Jag återvände till eken, berusad av allt det vackra likt humlan som far runt bland alla blommorna. Sjönk ner intill trädstammen och vaggades till sömns av ekens berättelser om forna tider.
Lagom till älvornas sång och dans vaknade jag. En ny dag hade börjat.
Den gamla eken vaggade mig till sömns med berättelser från förr. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar