Tacksamhet

Över att få duscha. Med dränage är det ingen bra idé, så sen i torsdags morse har jag inte duschat. Det går visserligen att hålla sig fräsch utan dusch. Men ändå. Lyckan av att låta vattnet rinna över mig. Den känslan.

Över att kunna ta tupplurar i soffan. Som jag sover. Förundran. Kroppen är trött, behovet av återhämtning är stor. Det händer när jag vilar.

Över att kunna lyssna på podcasts och slockna emellanåt. Det är ingen panik om jag missar något under mina tupplurar, det är bara att spela podden igen. Och igen. :)

Över allt som finns att lyssna på. Sommarpratare, podradio, Värvet, Stina Wollter, Hay House radio.

Över att såret läker som det ska och min arm bitvis har känseln åter.



Över att jag har en sådan underbar bröstsköterska som ger mig handfasta råd på telefonen. Tankarna drar iväg med mig bra mycket ibland och då är det skönt att komma ner på jorden igen när jag pratat med henne.

Över blåbären jag plockade förra veckan och som nu smaksätter gröten. Vilken rikedom att ha i frysen. Tre liter antioxidanter.

Över att allt inte kretsar kring sårets läkning längre. Jag plöjer romaner igen, känner suget efter att läsa vidare i aktuell roman och glömmer rentav bort emellanåt att operationen var i torsdags. Andrum för sinnet.