Någonstans inom oss

Har läst (snarare lyssnat på ljudboken) Någonstans inom oss av Kajsa Ingemarsson. En stark bok med många bottnar som tål att läsas om för all den visdom som ryms inom pärmarna. Vad den handlar om? Rebecka som tar sitt liv genom att hoppa från hög höjd och ångrar sig i samma ögonblick som hon hoppar. Lite svårt att återkalla sitt beslut när man hänger i luften.... :) Hennes ande lämnar kroppen och hon hänger kvar i någon slags dimension för dem som inte vill till himmelen än. Rebecka försöker ställa allt till rätta i det liv hon lämnat genom att vaka över sin man.

Det är ur en intressant vinkel Kajsa har valt att berätta den här historien. Modigt att skriva om ett så omdiskuterat ämne. Jag minns hur starka reaktioner hennes radioprogram väckte. Ffa avsnitten den 28 oktober och 11 november. Själv har jag följt Kajsas blogg i ca 1,5 år och vet hur svårt det var för henne att skriva den här romanen. Nu när jag har läst den förstår jag varför. Det här är inga lätta saker att bygga en roman på. Även om budskapet i själva verket handlar om äkta kärlek, att våga släppa taget om den man älskar. Våga älska till fullo och i detta ingår även att ge den andre friheten.

Det enda jag inte är helt nöjd med är språket. Kanske behöver en tung historia ett lättsmält språk, men jag har läst de flesta av Kajsas böcker och genomgående är språket inte särskilt avancerat. Min slutsats är därför att Kajsa inte medvetet använt ett enkelt språk utan hon har helt enkelt den stilen när hon skriver. Så rådet från en opublicerad författare till en etablerad är: till nästa bok, jobba på ditt språk. Jag känner på mig att du kan bättre än så här, Kajsa! :-)

Projekt tavla

Fick en idé till en tavla för ett tag sedan som jag satte igång att förverkliga nu under veckan. Ramen har jag haft ett tag.









Projekt tavla pågår....

Rött nästa.... ska blanda till den rätta röda nyansen bara. :)

Visst blir det fint?

Trollsländor

Stack iväg en sväng till Rosenkällasjön och där kryllade det av trollsländor. De satt så snällt på räckena till de olika fågelskådarplatserna. Fick till några riktigt bra bilder, eller vad tycker ni?

Sommarljus och sen kommer natten

... är vacker och välskriven. Till en början blev jag smått galen på Jón Kalman Stefánssons förkärlek till kommatecken; det blir oändligt långa meningar som gav mig en andfådd känsla. Men efter ett tag hade jag vant mig och fann till min förvåning att det ju faktiskt funkar, det blir en särskild rytm i berättelsen som jag inte skulle vilja vara utan.

Sommarljus utspelar sig i en liten by på Islands västkust. Man får lära känna olika personer i den lilla byn med omnejd och det som slår mig är hur underbart olika vi alla är men ändå så lika. Berättelsen kräver en del av sin läsare; man kan inte vara småtrött och läsa den för då missar man hälften. Författaren har en lustig humor i boken som får en att överraskad skratta till för att i nästa mening dra efter andan av stundens allvar. Med Sommarljus fick Stefánsson isländska litteraturpriset 2005, vilket jag tycker han gjort sig väl förtjänt av. Kan ju också tillägga att översättaren John Swedenmark har gjort ett grymt bra jobb. Det är rätt mycket som hänger på översättaren; bland annat att de lyckas bibehålla rytmen i texten även efter att texten fått ett annat språk.

Så... summa sumarum: Om ni inte upptäckt Sommarljus än så kan jag varmt rekommendera den! :-)

Glad midsommar!

Har ägnat förmiddagen åt att översätta g-klav till cellonoter. Ville ha bl.a. nu grönskar det för cello, men kunde inte hitta noter på biblioteket, så då fick jag sätta igång att översätta. Men nu är det gjort. Nu skulle jag väl haft Horgalåten och diverse andra folkmusiklåtar eftersom det är midsommar, men det får bli en annan gång.

Glad midsommar på er alla!

En av mina favoriter

Har läst Elisabeth Nemerts senaste bok Ljusets dotter. Den här var inte lika mycket mystisk som hennes tidigare men desto mer romantisk. Om man vill ha lite historia lektion, fantastiska miljöbeskrivningar, lite mystik och en historia då huvudpersonen får kämpa en hel del men slutet blir lyckligt - då ska man läsa Nemert. Språket, rytmen i berättelsen, känslan av å vara där. Åh, hon är SÅ BRA på det!!

Nemerts böcker påminner om en väl tillagad älgragu som fått puttra på låg värme länge och väl. De böckerna tål att läsas om och om igen. Det enda jag möjligtvis kan sakna i Nemerts böcker är poesin. Sedan jag läste Boktjuven har jag längtat efter fler romaner av den sorten. Kanske ska försöka skriva en själv? ;-)

Björktankar

Det finns en björk i skogsbrynet som jag känner en djup vördnad inför. Dess stam är bevuxen med mossa och barken är riktigt gammal och skrovlig, precis som man kan vänta sig av en björk som hängt med i många, många år. Ser upp i dess krona och undrar: har träd en själ? Vill tro det.








Kajsa Ingemarsson skrev sin senaste bok Någonstans inom oss (som kommer ut i bokhandeln i augusti) i skuggan av ett träd. Emelie Cajsdotter kommunicerar med träd i Alla kungens hästar. Jonette Crowley gör likadant i boken Kondoren och örnen. Så varför inte? Behöver inte fråga shamanen Kiesha Crowther vad hon tror. Hon skulle svara med ett rungande ja. :-)

Snart blommar liljekonvaljerna

Det finns ett ställe utmed min promenadslinga där liljekonvaljerna trivs. Jag går dit varje dag för att se om de inte blommar snart. Liljekonvaljhav är en mäktig syn. Har försökt fånga det men det är svårt att täcka in allt det gröna.














Snart, snart blommar de! :)

Åter i bloggvärlden :-)

... så var jag åter igen. Abstinensen blev för stor. Även om jag inte blivit av med besvären så har jag bestämt mig för å blogga lite ändå. Under tiden som jag har varit borta har jag blivit med digitalkamera. Har vansinnigt roligt med den under mina promenader. Här får ni ett smakprov. Bilden ovan är en blommande ek. Hoppas ni njuter av sköna maj ni också! :)

Något fruktträd som jag inte vet namnet på, men ooo så vackra blommor.













... och blommande harsyra.