Dagen F

Bokens titel: Dagen F
Författare: Johannes Vivers

Förlag och år: Bokförlaget Mormor 2019

Finns hos: Bokförlaget Mormor  Bokus Adlibris 

ISBN: 9789188533531
Betyg: 5

Handling:
Vad skulle hända om man inte släppte förbi den där stres sade bilföraren bakom sig? Vad skulle hända om man sa åt en störig typ på bio att hålla käften? Vad skulle hända om man tvingades spela rysk roulett? Vad skulle hända om man gjorde upp med sina galna föräldrar, förnedrade sin chef som alltid mobbat en, kom i slagsmål med fotbollshuliganer och blev involverad i en droguppgörelse? Allt medan man drevs mot att göra upp med sitt största trauma och att hämnas en gång för alla? Detta var några av funderingarna som triggade i gång författarens fantasi och gav honom idén till skrönan Dagen F, som är en blandning av svart humor och feel good.

Miranda och Gunnar lever i ett stelnat parförhållande. Gunnars homosexualitet avslöjas efter femton års äktenskap. Det blir början till en absurd resa, där hämningar släpps och infall levs ut. Vi följer de två huvudpersonerna i vart annat kapitel, allt medan de genomlever de tokigaste veckorna i sina liv och långsamt drivs mot att göra upp med sina största plågoandar. Om detta och mycket mer handlar boken Dagen F.  

Mina tankar:

En del böcker kommer som en frisk fläkt in i ens värld. Så är det med Dagen F. Jag blev kontaktad av Johannes Vivers efter att ha svarat på frågor till avsnittet Bokbloggare och bokrecensenter i poddradion Skrivdrömmar. Jag läser mycket feelgood annars, men blev nyfiken på Johannes Vivers roman när jag fick frågan om jag kunde tänka mig att läsa. Jag är glad att jag tackade ja. Den är så totalt olikt allt annat jag har läst. Jag måste erkänna att jag blir osäker på om Dagen F räknas som feelgood. Hur som, nu till mina tankar. 

Romanen är uppbyggd med utgångspunkt från dagen F, F som i förändring. Vi får följa de två huvudpersonerna Gunnar och Miranda i vartannat kapitel genom hela boken. Jag gillar den här sortens struktur, det gör att jag behöver tänka till lite emellanåt. Det är inte bara att läsa (och dåsa till emellanåt hehe) eftersom den inte är kronologiskt berättad. Gestaltningen är snyggt gjord och jag anar en stor kärlek till orden och att leka med svenska språket. Exempelvis: 

”Ögonen växte som om någon blåste upp dem inifrån och bröstkorgen höjdes och sänktes likt en blåsbälg” 

Det är många vackra formuleringar och mycket mörker men ändå slutar boken bra. Det är spännande och berättat med stor humor. Miranda och Gunnar får verkligen uppleva helt bisarra veckor efter dagen F. Jag blir nyfiken på hur Johannes har burit sig åt med sin research om homosexuella och lesbiska, för det känns mycket trovärdigt när Gunnar kliver ut ur garderoben samt när Aisha flörtar med Miranda. Åh det är så bitterljuvt i det kapitlet då José hittas död med en massa stenar som han har fått av Gunnar. Poetiskt och samtidigt värker det i mitt hjärta. Som livet själv kan vara.  

Kort sagt är det här en berättelse om att vara sann mot sig själv och de man älskar. Om att göra upp med det förflutna för att på så vis komma vidare. Jag tycker mycket om den här boken, den får därför högsta betyg. Vill du läsa smart feelgood med härligt svart humor kan jag varmt rekommendera Dagen F. Jag längtar efter fler böcker av Johannes Vivers.

Tusen tack Bokförlaget Mormor och Johannes Vivers för att jag fick läsa och recensera Dagen F!

 

Slutspurten

Resan med draksagan del 1 närmar sig sitt slut. Satt deadline för första utkastet är 4 november. Det ser ut som jag kommer klara det. Jag har cirka 1/4 kvar att skriva. Idag är mitt manus uppe i 167 sidor. Får se vad det landar på om nio dagar.

Det har hänt så otroligt mycket under den här resan med draksagan. Den har fått mig att växa i många avseenden. Som att skriva i jag-perspektiv och presens. Det är en utmaning, men väldigt rolig sådan. De flesta berättelser är i tredje person och imperfekt. Det är lättare att skriva ur det perspektivet, men inte för alla. Vi fungerar olika, och för mig kommer oftast berättelsen i imperfekt. Jag får därför översätta till presens efteråt. Men det gör inget, det hör till min skrivprocess.

Det blir en kort hälsning från mig, nu ska jag skriva vidare om Clara och Fabian. Tjing!

När ljungen blommar

Bokens titel: När ljungen blommar

Författare: Petra Rhodin

Förlag och år: Hoi förlag 2019

Finns hos: Hoi förlag  Bokus Adlibris 

ISBN: 9789176971918
Betyg: 5

Handling:

Året är 1878. Livet går sin gilla gång för Mandus Karlsson i det lilla fiskeläget på Koljön i Bohuslän. Han fiskar i havet, går sin postrunda två gånger i veckan och delar ut brev i socknen. Ibland tar han sig tid att samspråka med grannarna över en kopp kaffe.

Så kommer det ett amerikabrev till poststationen, adresserat till Mandus ungdomskärlek Kornelia. Det är från Östen, Mandus barndomskamrat och Kornelias fästman som ingen har hört något ifrån på många år. Brevet är som en stark västanvind som blåser dammet av allt det där som hände två decennier tidigare och visst inte alls är glömt. 

Mina tankar:

Vilken fin och välskriven historia! Det är en lågmäld berättelse om vänskap och stor kärlek. Om tiden som går sin gilla gång under svåra förhållanden. Mandus bor på Koljön och när han som brevbärare får ett brev från Östen i Amerika att dela ut till Kornelia, väcks många gamla minnen till liv. Han blickar tillbaka till det som en gång var och hoppas kanske på att få en relation med Kornelia igen. Åtminstone hoppas jag på det. Han lever i makligt tempo. Det är en sävlig man vi får följa, han är inte precis temperamentsfull och full av överraskningar utan lever ett stillsamt liv.  

Det är så fint gestaltat när Kornelia äntligen får brevet (efter en hel sommar) och hon pratar länge och väl om damastduken som prostinnan ska ha. Oron inför vad som kan tänkas stå i brevet från Östen dallrar i luften. Men till slut kan hon inte skjuta på det längre, hon tar tag och öppnar brevet. Vad som står i det tänker jag inte avslöja. 

Scenen när Mandus syster kommer hem efter att ha jobbat som piga på säteriet. Hon använder brunnsvatten för att tvätta vilket väcker reaktioner, vattnet ska ju räcka åt alla över vintern. Om vi hade det tänket idag med grundvattennivåerna…Vi skulle må bra av en äldre kvinna som inte har mycket till övers för vårt slöseri med naturens resurser. 

Hela boken genomsyras av en stilla lunk. Det är ett folk som lever i nära samspel med naturen, havet ger och tar och de anpassar sig därefter. Som när professorn är där en sommar och dokumenterar havsdjuren. Han tycker männen som hjälper honom är lite sävliga, särskilt Mandus, men samtidigt är Mandus väldigt kunnig om havet vilket gör att professorn låter sig nöja och litar på honom. Han noterar att männen ser och tolkar havets skiftningar, ett språk bara de förstår. Han känner sig lite utanför men får lita på att de vet vad de gör. Jag tänker att sådan blir bara den som är uppvuxen vid havet. 

Jag kan prata hur mycket som helst om den här boken, därför får den betyget fem av mig. Boken berättar om en stillsam lunk utan större åthävor som jag tror många av oss skulle må bra av att anamma. Vi föds och vi dör – frågan är vad vi gör med det som är däremellan?  

Tack Hoi förlag och Petra Rhodin för att jag fick läsa och recensera denna underbara debutroman!

 

Bokcirkeln vid världens ände

Bokens titel: Bokcirkeln vid världens ände

Författare: Frida Skybäck

Förlag och år: Louise Bäckelins förlag 2019

Finns hos: Louise Bäckelin förlag  Bokus Adlibris 

ISBN: 9789177990987
Betyg: 5

Handling:
En solig majdag flyttar svenskättlingen Madeleine Grey till Ljusskär i Skåne för att praktisera i den populära Frihetskyrkan, men hennes vistelse får ett abrupt slut när hon en kväll packar sin väska och försvinner spårlöst. Trettio år senare mottar hennes syster Patricia ett anonymt brev med Madeleines halsband i och hon bestämmer sig för att resa till den lilla strandbyn i ett sista försök att hitta sin syster.

Patricia tar in på Ljusskärs enda hotell, Monas Bed, Breakfast & Books, där många av de boende samlas för att skvallra och äta Monas omtyckta tångbullar. Snart lär Patricia känna en omaka grupp kvinnor som förenas genom sin bokcirkel och mellan litterära samtal, kärleksbekymmer och äktenskapsproblem börjar kvinnorna nysta i Madeleines mystiska försvinnande. Men alla är inte lika tillmötesgående och Patricia inser att hennes frågor river upp gamla sår.

Vad var det egentligen som hände med Madeleine den där ödesdigra sensommarkvällen och vad är det för en mörk hemlighet som människorna i byn är så måna om att bevara?  

Mina tankar:

Signerad av Frida

Bokcirkeln vid världens ände innehåller mycket mörker och sorg men också stark vänskap och att försonas med det förflutna. Patricia kommer till Ljusskär för att försöka luska rätt på vad som har hänt hennes syster som varit försvunnen i trettio år. Jag riktigt känner hur tungt det är att sväva i ovisshet så länge. Hon har liksom fastnat i tiden eftersom hon inte kan förmå sig att lämna familjegården. Det är mycket som tynger Patricia, framförallt sorgen över den försvunna systern. Hon kommer till Monas Bed, Breakfast & Books för att ta reda på mer. Åh, jag önskar det stället fanns på riktigt, då skulle jag besöka det direkt. 

Ljusskär är även det påhittat, ett samhälle som verkar som en helmysig ort vid havet. Allt eftersom historien vecklar ut sig får man veta mer och mer om vad som har hänt hennes syster. Under läsningens gång har jag fått omvärdera min syn på feelgood eftersom Bokcirkeln vid världens ände är riktigt mörk bitvis. Berättelsen lyfts dock upp av bokcirkeln som består av en samling kvinnor runt 68 år. Jag får riktiga mysvibbar av deras boksamtal. Jag skrattar igenkännande när Doris har med sig en hel trave med böcker när de ska välja böcker till litteraturquizet. Hela boken igenom lyser kärleken till litteraturen och det är gott om boktips. Det är till och med några som jag inte har läst. Än. Blir så nyfiken på var Frida har fått idén om att sälja picklad blåstång? Vem vet – det kanske är en riktig storsäljare? Boken får betyg fem av fem möjliga då den fullkomligt flödar av kärleken till litteraturen och hur den kan föra människor samman. Den kärleken kommer jag bära med mig länge!

  

Tack Louise Bäckelin förlag och Frida Skybäck för att jag fick läsa och recensera!