Mjuka november är här. En månad att ta det lite lugnare. Inspireras av naturen - träden går till vila, likaså djuren. Allt går ner i varv. Träden släpper löven och växterna går till vila. Jag riktigt känner hur hela naturen går ner i ett lugn under vinterhalvåret.
Förutom människan, men hon räknas inte till naturen. Människan fortsätter att springa som en besatt i jakt på nästa möte, nästa pryl, nästa bil osv. Mycket märkligt beteende egentligen. Jag tänker på det ibland när jag går i skogen. Ser på de gamla ekarna som har stått där i flera hundra år. Undrar hur de ser på oss som springer omkring som skållade troll och knappt lägger märke till ekarna runtom oss. Knappt lägger märke till vilken årstid det är ens en gång. De dömer säkert inte. Men jag tror de skakar på sina huvuden och undrar hur många av oss som faktiskt uppskattar vår tid på jorden. Som förstår att ta vara på den tid vi har här.
November är en så bra tid för detta. Att gå till vila och lyssna inåt. Att reflektera. Att meditera. Att dricka en kopp te och lyssna på musik och bara vara. Att vara mjuk mot sig själv. Och vara mjuk mot andra.
Som en vän sa när jag beklagade mig över tröttheten. Men ta en tupplur då! Det är tillåtet att vila. Det fick mig att stanna upp och fundera på hur det kommer sig att vi är så dåliga på just det - att tillåta sig vila. Kanske är det Luther. Typ här ligger jag och latar mig, åh fy vilken latmask jag är. Inget får jag gjort. Det är konstigt att jag tänker så för vi är human beings. Inte human doings. Vi skulle nog allihop behöva införliva mer av tänket att bara vara.
Det får bli den här månadens intention:
Det är tillåtet att vila
Det är tillåtet att vila 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar