Julhälsning

I år blev det en riktigt vit jul, även om termometern nu börjar peka på farliga tögrader. Jag bor i fel ände av Sverige för att snön ska få stanna kvar. Snö ses här som en bristvara och regn som ett normaltillstånd vad gäller nederbörd.

Så det är med ett glädjerop jag önskar er läsare en

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

Nu tar jag bloggpaus ett par dagar och umgås med familj och vänner. Ha det bra så länge!

Mango

Var sak har sin tid. Med mango är det verkligen så. Hur vet man när den är mogen? Det känner man. Ta den i din hand och du bara vet. Vet att inte riktigt än, men snart är den mogen att ätas. Just med mango är det så sinnrikt att när den väl har mognat och man tar den för att äta - då blir man rikt belönad. Den är så ljuvligt god, smakrik, aromatisk, saftig... ja, en riktig rolls royce bland frukter om du frågar mig. Detta tillstånd hos mangon får man bara om man bidar sin tid och tar den vid rätt tidpunkt. Förr har den ett hårt skal som man får skära bort i så fall. Senare är den trådig, vattnig och fadd i smaken och köttet.

Att plocka en mogen mango är en konst. En fråga om å ha den rätta känslan för när tiden är mogen å äta den.

Detta synsätt är mkt tillämpbart på ens liv. Att veta när det är dags att agera. Eller när man snarare ska låta det vara och mogna ett tag till. Skrivprocessen är sådan. Jobba med en text tills den är mogen. Var sak har sin tid. Den kreativa processen har olika perioder och försöker man forcera och pressa fram något ändå, blir resultatet ofta magert och inte riktigt fullt så smakrikt som om man låtit det ha sin tid.

Hej mitt vinterland...

Tittar ut på ett underbart vackert vinterlandskap. Som jag har saknat snön! Den har varit riktigt efterlängtad i år, och till slut kom den med besked. Hoppas den stannar till mellandagarna åtminstone, så vi får en vit jul. Nog för att det är lite mer meck med snön som ska skrapas från bilrutorna och snön som gör framkomligheten sämre. Men det kan jag glatt stå ut med. Ljuden dämpas och allt blir inbäddat på något vis. Just simply love it!

Lite solsken!!

Såg solen gå upp igår morse. Det var sagolikt vackert. Den glödde stor och guldorange i en glipa mellan allt det grå. Det var trösterikt att se den, särskilt som det var ett tag sen. Jag stannade upp och njöt av åsynen, fylld av tacksamhet att ha fått se den.

Det finns alltid en strimma hopp mitt i allt det grå, det gäller bara att ha ögonen med sig! :)

Måndag hela veckan

Det här vädret börjar gå mig på nerverna. Mulet dag ut och dag in. Idag var det dessutom dimma. Tre plusgrader och dimma. Brr!! Vädret ger en legitima ursäkter å krypa ihop i soffan, invirad i en filt och dricka hinkvis av te. Det här enformiga vädret påminner mig om filmen Måndag hela veckan (Groundhog day är originaltiteln). Den handlar om en man som upplever samma dag om och om igen tills han har lärt sig sin läxa. En intressant idé filmen bygger på. Undrar hur jag själv skulle göra om jag fick uppleva samma måndag om och om igen? Hur skulle ni göra?
Just nu känns det här enformiga vädret som i den filmen. Vakna på morgonen och se att åh nej, inte en mulen dag till! Det är väl då kreativiteten kommer igång, man tvingas hitta på en massa knep för att hålla ledan och deppigheten borta.
Mina knep är att hålla mig utomhus minst 1/2 h om dagen för att åtminstone få dagsljus. Sätta på en bra låt, vrida upp volymen ordentligt och dansa loss så blodet får sig en rejäl skjuts i kroppen. Meditera och då vara minst 15 min på en sandstrand med fullt solsken, varma vindar och havets brus. Bara sitta där och lapa sol i stora lass. Ytterligare ett knep är att träffa en vän och göra något roligt.
Ett annat knep jag läst om men själv inte har testat, det är att äta D-vitamin. Det lär hålla deppigheten borta, eftersom det är bristen på D-vitamin som gör oss trötta och håglösa.

Halvfullt eller halvtomt?

Tänkte på det uttrycket häromdagen. Vi kan gå igenom livet och se på allt som sker som fullt med möjligheter. Eller fullt med problem och elände. Vilket som.

Vilket väljer du? Är glaset halvfullt eller halvtomt?