Var och såg en konsert utomhus. På bänkarna som stod längst fram satt pensionärerna och lyssnade. Bland dem satt en äldre dam och stack av mot mängden. Hon hade svårt att sitta stilla och hoppade rätt vad det var upp och, började till mångas irritation, att dansa. Hon gjorde allt det som inte passar sig i sådana sammanhang för en dam i hennes ålder:
Hon dansade. Hon hängav sig åt musiken. Hon rörde sig precis som det föll henne in.
Jag iakttog henne roat och såg också blickarna från omgivningen.
Blickar som sa till henne att sätta sig ner och uppföra sig. Blickar som tyckte hon störde. Föraktfulla blickar. Nedlåtande blickar.
Men hon tycktes immun mot blickarna. Satte sig ner emellanåt men studsade snart upp igen för att hänge sig. I händerna höll hon kassar och en PET-flaska. Dem använde hon att förstärka dansrörelserna med.
Det var så befriande att iakta henne när hon hängav sig åt musiken!
Får jag lov ?
SvaraRadera