Välkommen till min blogg om vardagsmagi!

Här delar jag med mig av guldkornen jag finner på min resa genom livet.

fredag 25 april 2014

När vi dör...

...kan vi inte ta med oss något. I alla fall inte i prylväg. Detta påminner jag mig om när jag står i butiken för Individuell Människohjälp. Jag står vid rea-bordet och dreglar över vackra dukar, plånböcker, servetter, halsdukar och sjalar. Försöker motstå frestelsen att köpa fler sjalar. Men egot vill annat, förhandlar: Men det är ju Fairtrade-märkta saker. Kom igen nu, unna dig något för en gångs skull.

Sen går tankarna till UR:s serie De obekväma, avsnittet med Clara Lidström (driver Underbara Claras blogg). Hon pratar bl.a. om hur samhället skulle se ut om fler vågade konsumera mindre, vågade testa och se hur lite prylar vi faktiskt klarar sig med.

Skulle vilja lägga till en sak där. Det där suget många bär på, som gör att många shoppar som rent nöje utan att egentligen behöva något... tänk om alla lärde sig att möta den känslan istället och se vad som ligger bakom. I många fall rör det sig snarare om ett behov att mätta en tomhet. Vi blir väldigt tomma inombords av att ständigt dämpa suget med ännu fler prylar. Men vågar man möta den känslan finner man friden. Det är som att leva i krig med sig själv. Ständig jakt på prylar för att släcka törsten. Det är en illusion vi lever i. Illusionen att alla dessa prylar ska ge oss frid.

Det får mig att tänka på boken Grottan i snön. Hon levde väldigt spartanskt i en grotta i 12 år. Bara det nödvändigaste i prylväg hade hon. Nu säger jag inte att alla ska bli nunnor eller munkar, men jag tror att många skulle må så mycket bättre av att stilla sig en stund varje dag och lyssna inåt. Hur mycket annorlunda skulle inte världen bli då?

Hm...står kvar vid bordet men dreglar inte lika mycket. Mitt sug efter dessa hantverk har avtagit. Men glasunderlägget och sjalen kan jag inte låta bli. De är ju trots allt Fairtrade.

torsdag 17 april 2014

Glad Påsk!

Ser ut att bli toppenväder under påskhelgen. Misstänker att min kamera kommer fyllas med fler bilder på vitsippor. :) Doften av blommande vitsippor gör mig helt salig. Knatar runt i skogen som en annan Ronja Rövardotter. Hör ni någon som ger ifrån sig ett vårskrik, då kan ni vara ganska säkra på att det är jag.  Jag har säkert sagt det tidigare, men det tål att upprepas: Det är en härlig tid nu. 
 

Apropå kycklingar och ägg som är så centralt under påskhelgen, har du någonsin  kramat en kyckling? Inte jag heller, men det ser bra mysigt ut.



 Med Pharrell Williams låt önskar jag er alla en Glad Påsk!


lördag 12 april 2014

Vilken ära!



Den här bilden blev igår utvald till dagens bild av instagram_i_sverige.
En glad överraskning på fredagskvällen!

Fler av mina bilder hittar ni på @christinasharmoni (d.v.s. på Instagram)

Önskar er alla en bra dag!

fredag 11 april 2014

Inre frid

Regnet strilar ner utanför men det gör mig ingenting. Är ju perfekt skrivarväder! :)


I onsdags hade vi sista träffen i drömcirkeln för denna terminen. Träffen inleddes med meditation. Denna ros var vad som kom upp på min inre skärm. Jag gnolar på Carry me dagligen, fast i mitt huvud har den gjorts om till mer en meditativ sång. För mig är sången en påminnelse om att leva i frid och fred med sig själv. Rosen symboliserar även detta. Frid och fred börjar inifrån.



lördag 5 april 2014

Den ljuvliga våren

Koltrastarna sjöng så vackert när vi skulle hem. Jag hejdade mig och kände att jag inte ville hem, inte riktigt än.

- Låt oss stanna kvar i skogen. Sätta oss vid den gamla eken och se dagen gå mot natt.

Vi gjorde så. Det var så svindlande vackert att mitt hjärta höll på att spricka av ödmjuk tacksamhet över att jag fanns till, här och nu, och kunde uppleva allt det vackra.

Jag hörde mer än såg älvorna välkomna natten. Det var magiskt vackert. Efter ett tag kunde jag inte vara still av all lycka, utan  jag svävade iväg och kysste stjärnorna i förbifarten. Hälsade på nymånen som svävade mot en koboltblå stjärnhimmel. Beundrade moder jords skönhet. Tänk att vi människor bor på denna planet. Vad lyckligt lottade vi är!

Jag återvände till eken, berusad av allt det vackra likt humlan som far runt bland alla blommorna. Sjönk ner intill trädstammen och vaggades till sömns av ekens berättelser om forna tider.

Lagom till älvornas sång och dans vaknade jag. En ny dag hade börjat.

Den gamla eken vaggade mig till sömns med berättelser från förr.